- Project Runeberg -  Kunskapslära /
501

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 2. Mångfald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

501

gången och splittrad i otaliga stycken, hvilka först af det
syntetiserande medvetandet blifva enade till ett sammanhängande helt.
Om nu äfven den substantiella värkligheten ur någon synpunkt
visar sig vara af en dylik mångfaldig och diskret natur, så är
därmed visserligen icke afgjordt, att äfven den har rummet till
diskretionsprincip. Så tillvida kan alltså en väsentlig olikhet komma
att förefinnas mellan mångfalden inom erfarenhetens värld och
trans-scendensens. Men i öfrigt blir (abstrakt) mångfald där det samma
som här; mot de många utomhvarandrafallande tingen svara de
många individuelt åtskilda substanserna resp. substanselementen.
Huru långt i detalj detta motsvarighetsförhållande sträcker sig är
emellertid en annan fråga, och ännu en annan den, huruvida
mångfalden af substanser utgör ett ursprungligt och yttersta
sakförhållande eller innebär en blott periferisk uppfattning med ett den
stränga enhetens perspektiv bakom sig.

Mångfald och diskretion utgöra korrelata bestämningar. Redan
i det föregående hafva vi ej kunnat undgå att beröra frågan om
den substantiella värklighetens diskretion. På många sätt kunde nu
det problem formuleras, som vi här vilja komma ett stycke in på
lifvet, bäst måhända så: är den transscendenta (substantiella)
värkligheten — en sådan måste vi enligt det föregående antaga — af
pluralistisk och diskret substantialitet eller af monistisk och absolut
kontinuerlig natur? Huru svaret på denna fråga än utfaller, så
vinnes i och med detsamma ett nytt substansattribut, på samma
gång ett bestämdt systematiskt moment hos kategorien blir
mar-keradt.

I det följande ämna vi dock behandla den transscendenta
mångfaldskategorien vida mindre utförligt än substanskategorien och
egentligen endast befatta oss med frågans förra del.

Med monistisk substantialitet förstå vi den uppfattning, enligt
hvilken den substantiella värkligheten ytterst återför sig till en enda,
då "positivt oändlig", substans. Motsatsen mellan den gifna världens
öfverströmmande rika mångfald af ting samt en dylik enda och ena
substantiell princip är dock alltför gapande för att den monistiska
teorien skulle kunna utgöra någon omedelbart acceptabel uppfattning.
Det är visserligen sant, att man icke kan sluta direkt från den gifna
mångfalden till en motsvarande transscendent pluralism. Slutandet
måste försiggå via medvetandet, som ju är det reella subjektet för
den faktiska mångfalden. Och det är måhända icke alltigenom
otänkbart att en ponerad "oändlig substans" kunde på ett eller annat
sätt frambringa den faktiska mhngf&ldsuppfattningen. Men redan
denna lösa spekulativa möjlighet innebär en gryende pluralism, all-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free