- Project Runeberg -  Kunskapslära /
503

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 2. Mångfald

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

503

B.) Den naturvetenskapliga tanken om det materiella substratets
diskretion har sin utgångspunkt i den faktiskt gifna
värklighetens allmänna diskretion. Därtill komma kropparnas delbarhet
och rörelse såsom specialfall. Rörelsen representerar
visserligen en kontinuerlig storhet i den meningen att själfva
öfvergången från läge till läge sker kontinuerligt, men lägeändringen
kan å andra sidan betraktas som en successiv distansering och så
att säga afskiljning från det eller de referensföremål, i förhållande
till hvilka rörelsen framstår som en bestämd rörelse, och den bildar
för såvidt ett specialfall af diskretion. Huru skulle väl nu den
faktiskt gifna diskretionen och den mångfald denna innebär kunna
undgå att sträcka sig äfven till den gifna värklighetens
substantiella underlag? Sammanhanget är här så väsentligt och intimt,
att det synes otänkbart att det omedelbart gifna, incl. de många
genom delning uppkomna delarna, skulle kunna vara af mångfaldig
och diskret natur, men däremot icke själfva substratet för det gifna.
Tingen äro dock inga blotta föreställningar — om de ock, som
angifvet, hafva äfven en föreställningssida —, utan föremål af
objektiv och substantiell realitet. Visserligen blir det då
obe-stridigt att tingen ur en synpunkt äro föreställningar, och det
samma gäller om mångfalden och diskretionen, men enär de icke
äro rena eller objektivt substratlösa föreställningar, måste de hafva
sin medbetingande grund i det transsubjektiva substratet. Att
detta; om det vore fullständigt mångfaldslöst och diskretionsfritt,
skulle kunna framkalla mångfalds- och diskretionsfaktumet kan
icke inses. Fechner anmärker på ett ställe i sin Atomenlehre
att redan den omständigheten att en tråd till sist brister, om
man drager för hårdt i den, utgör ett argument för
mångfalds-och diskontinuitetsteorien. Ja, det förhåller sig värkligen så, att
en omedelbart gifven yttre mångfald, resp. varseblifningen af sådan,
hänvisar på mångfald äfven inom det transscendent as område.
Närmast hänvisar mångfalden visserligen på hjärnsubstratet såsom
objektiv bärare af mångfalds- och diskretionsföreställningarna, men
detta leder i sin ordning till transcerebrala förutsättningar af
mångfaldsbestämd och diskret beskaffenhet, då det icke kan fungera i
kraft af rent egen förmåga, allra minst om det är af absolut
mångfaldslös natur och bildar ett strängt kontinuum.

I samband härmed må ytterligare några spekulativa argument
för den transscendenta värklighetens pluralistiska och diskreta
substantialitet bifogas.

De många fenomenbilderna, alla dessa i regeln skarpt mot
hvarandra afgränsade varseblifningar, hvilkas omedelbara föremål

1 2:e Aufl., S. 61.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0519.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free