- Project Runeberg -  Kunskapslära /
511

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

511

ändring höjda moment har den föregående utredningen af
substansens attribut sökt ådagalägga.

Yi hafva härefter att flytta oss från fenomenet och rikta
uppmärksamheten på den transfenomenella realiteten för att komma
till en närmare uppfattning af dess sammanhang. Att detta har
karaktären af en intersubstantiell bestämdhet veta vi, men vi vilja
ytterligare veta, om äfven det bildar en förändringarnas ordning,
ett skeende eller, som sagdt, en process. Är så förhållandet, blir
äfven det sannskyldiga underlaget för kausalitetens kategori
funnet. Och det är i samband härmed värdt att anmärkas, att Kant
är så långt ifrån att hafva rätten på sin sida, då han påstår, att
kausalitetskategorien endast har fenomenell användning och
giltighet, att just motsatsen synes vara det enda hållbara påståendet.
Fenomenen orsaka intet — närmare angifvet: inga objektiva
effekter —, endast substanserna orsaka. Fenomenen såsom sådana äro
ur förändringens synpunkt blotta hvarandra aflösande
varseblifnings-föreställningar. —

En direkt uppfattning af den transscendenta värklighetens
förändring är omöjlig, ty ingenting annat kan omedelbart förnimmas
än förnimmelser och dessa äro eo ipso immanenta i medvetandet.
Men via förnimmelserna, särskildt varseblifningsinnehållet, kan ett
uppvisande af förändringens transfenomenalitet helt visst försiggå1.

Först ett analogibevis. Det är ett faktum, att vår omedelbart
gifna världsomgifning är stadd i ständig förändring. Tingen ändra
sina inbördes ställningar, sina former, sina kvaliteter, sin massa.
Hvarför skulle icke substanserna på något motsvarande sätt ändra sitt
inbördesförhållande och än vara anordnade så, än bilda ett på annat
sätt anordnadt system? Det är visserligen en skilnad mellan
fenomenvärlden, hvars omedelbara reella subjekt är medvetandet, och
den substantiella värkligheten, hvilken är sitt eget subjekt. Men
sammanhanget mellan dessa världar är, såsom många gånger
anförts, af det mest intima slag: fenomenet är rent af en
acciden-tiell funktion af substanserna. Då är det ock sannolikt, att
fenomenet icke äger sin variabilitet uteslutande genom sig själft, och
att förändringen icke utgör något säreget för detta, utan tvärtom
utgör en reflex af någon förändring hos den substantiella totaliteten.

Så mycket sannolikare är denna tanke, som den gifna
förändringen omöjligen kan förklaras uteslutande ur förändringens
omedelbara subjekt, medvetandet. Den måste då härledas med tillhjälp
af den objektiva substansvärlden. Men kan väl något annat än

1 Jfr förf:8 studie Till Boströms teoretiska filosofi, e. 168, 149 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0527.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free