Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
512
förändring åstadkomma förändring? Otänkbart1. Där alls ingen
förändring inträder (såsom orsak) förblir allt i evig oföränderlighet.
Då måste ock den substantiella realiteten utgöra en förändringens
ordning. Utan detta antagande blir den faktiska fenomenella
förändringen oförklarlig.
Man invänder kanske att den förändring, som här skall
förklaras, egentligen är en föreställningsiövänAvmg, och att en dyliks grund
måste sökas inom föreställningssubjektets eller jagets egen sfär.
Argumentet är icke alldeles obefogadt, men man skall vid
närmare eftertänkande finna, att det endast leder till ett misslyckadt
tankeexperiment, till försöket att härleda förändringen "aus der
Tiefe des Bewusstseins" 2. Och man må gå än längre i vågad
hypotesbildning och påstå, att det tillhör människoandens eviga
väsen att aktualisera föreställningen om sinnevärldens förändring.
Man skall ändå icke, trots dess abstrakthet, kunna förbli vid denna
tanke, ty att hänvisa till ett rätt och slätt evigt och fatalistiskt
faktum innebär här ingen förklaring3. Förändrar sig människoanden
— då den aktualiserar eller, om man hällre så vill, ’evolutionerar’
föreställningarna om förändring — i kraft af själfva sitt väsen, så
förändrar sig för öfrigt till sist detta väsen4. Men till en dylik
förändring finnes i själfva värket ingen grund, enär väsendet är det
genetiskt obetingade, och en grundlös väsensförändring är något
ologiskt, som man endast har att utmönstra ur tänkandet. Under
sådana förhållanden återstår endast att söka en objektiv grund till
fenomenvärldens förändringar och förutsätta att en eller annan
förändring inom den substantiella värkligheten drager med sig ett
motsvarande skeende inom accidensernas värld, fenomenvärlden,
sinnevärlden, föreställningsvärlden •— man uttrycke sig som man
själf finner lämpligast.
Tingen förete skådespelet af en nära nog ideligen sig ändrande
konfiguration. Men äfven medvetandet själft inträder i olika
relationer till tingen, och detta skeende vittnar om att förändringen
sträcker sig jämväl till den substanstiella värkligheten. Medvetandet
i och för sig kan visserligen icke betraktas såsom en substans, men ja-
1 Ibid., s. 169 ff.
2 Ibid., s. 153 ff.
3 Ibid., s. 156.
4 Zeller, a. St.. Samml. 2, S. 521: "die Vorstellung der Veränderung kann uns
nur durch die Veränderung unserer Vorstellungen entstehen: so lange sich in diesen
nichts ändert, können wir auch nicht die Vorstellung erhalten als ob sich irgendwo
etwas verändert hätte. Verändern sich aber unsere Vorstellungen, so ändert sich
auch der Zustand des vorstellendes Subjects. Die Veränderung ist also kein blosser
Schein."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
