- Project Runeberg -  Kunskapslära /
514

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

514

företer, uttryck för ett värkligt ingrepp i den transsubjektiva
realiteten, så är detta liktydigt med att denna realitet själf är
underkastad förändring. Utan detta grundantagande skulle allt yttre
arbete degraderas och förflyktigas till en skenvärksamhet; bela den
materiella kulturen blefve ett blott bländvärk utan objektivitet, ett
skal utan reell kärna.

Men individen icke blott ingriper omdanande i den
utom-individuella värkligheten, utan den senare bestämmer äfven
individen på ett sätt, som icke kan tänkas försiggå utan att den,
resp. den substantiella värkligheten förändras. Det är individens
psykofysiska utveckling vi här hafva i tankarna. Att denna är en
funktion af vissa organiska förutsättningar anse vi obestridligt. Det
inre och yttre lifvet hos individen varierar med organismens
tillstånd ; specielt kan jaget icke själft höja sin grad af lifsenergi, utan
denna växlar med det organiska substratets tillstånd och förändringar.
Vi nödgas ponera detta, då vi ytterst icke kunna antaga, att jaget
är substratlös ren andlighet, utan just ett organiskt inkorporeradt och
betingadt subjekt. Att laborera med föreställningen om jaget såsom
en ren ande går icke utan att taga sin tillflykt till en eller annan
form af spekulativ idealism. Men hvarken Leibniz, Berkeley, Fichte
eller Boström har förmått vederlägga det sedvanliga
uppfattningssättet, som antager att jaget är bundet vid en organisk
kropp och varierande med detta sitt underlag. Nu varierar det
organiska substratet själft. Detta kan visserligen icke direkt
iakttagas, men det kan uppfattas indirekt, hvarvid organismföreställningen
är det förmedlande mellanledet. Varierar det organiska substratet —
vare sig nu att det organiseras och utvecklas eller desorganiseras
och upplöses —, så måste detta förhållande i sin ordning vara en
funktion af motsvarande den utom-organiska värkligheten
förändringar. Alla dessa organiska grundförlopp assimilation, tillväxt,
upplösning, död m. fl. beteckna lika många utomorganiska
förändringar. De innebära nämligen en växelvärkan mellan organismen
och omgifningen. Hvad den förra därvid mottager förlorar den
senare och tvärtom, d. v. s. den substantiella objektiva
värkligheten förändras.

Indirekt bevis: antag att sistnämda värklighet är i hvarje
hänseende oföränderlig; hvilken konsekvens framgår ur denna
förutsättning ? Närmast synes följden blifva att värkligheten i sin
helhet, alltså äfven den fenomenella världen, måste tänkas alltigenom
oföränderlig. Den substantiella realiteten betingar genomgående
den fenomenella, hvilken senare endast är en substansens accidens.
Att det i sig absolut oföränderliga skulle kunna föranleda någon

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0530.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free