- Project Runeberg -  Kunskapslära /
523

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

523

hvarje förändring innebär något betingadt. Försöket att fatta en
inträdd förändring såsom något obetingadt, resp. grundlöst, blir liktydigt
med att upphäfva dess samband och kontinuitet med allt hvad
real-förutsättningar heter och därför med realiteten i det hela. En
förändring representerar visserligen själf ett realitetsförhållande, men vore
den icke betingad, resp. orsakad af någon som hälst grund, så skulle
den ordning, som uppkommer i och med förändringen, icke hafva
kunnat framgå ur något annat än det rena intet. Förändringen
kan icke antagas vara obetingad utan att på samma gång poneras
vara framskapad ex nihilo. Denna konsekvens öfverändakastar dock
hela försöksantagandet. Men måste under sådana förhållanden
hvarje förändring anses vara betingad, så måste den ock alltid
tänkas hafva sin tillräckliga grund. Denna förutsättning blir
nämligen det positiva uttrycket för den tankenödvändighet, hvilken i
förevarande fall måste remplacera den tankeomöjlighet, som
antagandet af en obetingad, resp. ur intet frambrytande
värklighetsord-ning innebär. Har då hvarje förändring en grund eller rättare flere
(s. 413), så inträder förändringen just i kraft af dessa grunder.
Därigenom blir förändringen själf i någon mån förklarad, under det
en ponerad grundlös förändring blefve ett mysterium icke blott
med hänsyn till att förändringen öfverhufvud inträder, utan ock i
anseende till sättet för inträdandet. Det logiskt riktiga blir därför
att tänka, att all förändring utgör ett betingadt skeende, därtill ett
positivt grundadt förlopp; och denna grund måste i sin ordning
tänkas såsom grund till både att en bestämd förändring inträder
och det närmare sätt, på hvilket den försiggår. Förändringen
såsom sådan blir då alltigenom en beroende variabel, en funktion
af grunden. Men förändringen, tänkt såsom en af bestämda grunder
betingad funktion och i sitt sammanhang med dessa, bildar just
kausalitetskategoriens kärna. Kausalitet utgöres alltså af det
funktions-och beroendesammanhang, som förbinder förändringarna i världen
med deras grunder (realgrunder).

För öfrigt kan kausalitetsbegreppet äfven sägas framgå ur
tanken om det värklighetens allmänna realsammanhang, hvilket utgör
grundförutsättningen för all objektiv kunskap.

Inom värklighetens sfär röjer sig ingen absolut relationslöshet,
utan tingen och förändringarna äga bestämdhet genom hvarandra
och öfvervisa för såvidt på hvarandra. Men att något äger
bestämdhet genom ett annat innebär att det i motsvarande hänseende är
genom detta. För att kunna uppfatta ett föremål i dess
fullständiga bestämdhet blir det då nödvändigt att gå utöfver det och
fortgå till samt reflektera på det sammanhang, som förenar det med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0539.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free