Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
526
icke blott den fysiska, inom hvars sfär en specifikt kvantitativ
ekvivalens existerar i enlighet med den fysiska energiprincipen. —
En ren tankeprodukt är kausalitetsbegreppet som framhållet
dock icke. Det är i likhet med öfriga transscendenta kategorier en
syntetisk enhet af erfarenhetsingredienser och logiska bestämningar.
Redan den omständigheten att kausaliteten erhåller sin allmänna
grundform genom förändringens faktum innebär ett
erfarenhetsmoment. Den ter sig i enlighet härmed pregnantast som en
kontinuerlig följd af händelser, förbundna till ett helt just genom "det
kausala bandet". Erfarenheten verifierar därtill, om ock endast
par-tielt, kausalitetskategorien, och detta är naturligtvis af största
betydelse för dess användning. Ty om man förutsätter att en inträdd
förändring har en bestämd orsak och sedan är i tillfälle att erfara
den förutsatta orsakens fakticitet, så förhjälper denna verifikation
kausalitetstanken till en objektiv giltighet, som står på gränsen
till otvifvelaktighet; erhölle den å andra sidan aldrig någon
erfarenhetsbekräftelse skulle den komma att i hög grad besväras af
den problematiskhet, som i regeln trycker de transscendenta
begreppen.
Det är emellertid lika obestridligt att den rena erfarenheten i
och för sig aldrig lyckas förmedla något annat följdsammanhang än
ett det blotta efterhvartannatföljandets; erfarenheten har
dessutom endast en partiell förmåga att fastställa en allmän princips
objektiva räckvidd. Det mesta erfarenheten här förmår blir
därför att tillförsäkra kausaliteten i dess empiriska form
approximativ ("komparativ") allmänhet. Men ej häller den
nödvändighet, som utmärker kausalitetskategorien kan härledas ur
erfarenheten. Likväl tillhöra alla de nu antydda bestämningarna
vår kategori. Kausalitet antages nämligen faktiskt uttrycka ett
(ur objektiv synpunkt) universelt och (ur subjektiv) allmängiltigt
förhållande, därtill ett, under lika förutsättningar, konstant samt
nödvändigt beroende mellan leden i ett skeende. De accentuerade
bestämningarna blifva då tydligen lika många tankebestämningar lios
kausaliteten. Och det blir i samband härmed äfven tydligt hvad
denna kategori egentligen är: den är en tillämpning af vissa
tankelagar på förändringen i den yttre och inre världen. Förändringen
är utgångspunkten; vid reflektionen på detta erfarenhetsdatum
finner sig tänkandet föranlåtet att supplera det med allehanda
logiska tillsatser; så uppstår då den syntetiska enhet af
erfarenhets-och tankebestämningar, som kausaliteten bildar. Kategorien kan för
aus decken"; jfr ibid. 248, 255. Wundt, Logik, I, S. 612 (noten). Busse, Geist u.
Körper, 8. 201. Se ock förf:s Om psykisk energi, s. 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
