- Project Runeberg -  Kunskapslära /
528

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

528

ra ord något mellan icke-jaget och jaget, liksom äfven något
försiggår inom icke-jagets eller de transsubjektiva substansernas egen sfär.

Till påståendet att kausaliteten icke tillhör det fenomenella, utan
det transscendenta skeendet: Stumpf, Psychol. u. Erk.theorie, S. 33 samt
Leib u. Seele, 2:e Aufl. S. 27—28, Lotze, Metaphys., S. 93 ff.,
Sigwart, Logik, Bd II, S. 152, Anm., Hartmann, Kategor., S. 372, Volkelt,
Erf. u. Denk., S. 94 ff., Kroman, Naturerkjend, S. 226, 230, Vi anföra
Schuppes motsatta uppfattning af kausalitetsbegreppets
användningsområde: »Dass ausserseeliche Dinge, welche ihrem Begriffe nach niemals
Bewusstseinsobjekt sein können, in Kausalzusammenhang stünden, hat gar
keinen Sinn ... Das Kausalitätsprincip .. . darf nicht auf Transscendentes
angewendet werden . . ., weil dort, wo nichts, weder durch äussere noch
durch innere Erfahrung gegeben ist, auch nicht die Rolle der Ursache
übernehmen kann» (Grundr., S. 60). Denna Schuppes uppfattning är
naturligtvis en konsekvens af hans immanensfllosofi i dess helhet; jfr s. 62.—

Vi böra emellertid än närmare determinera kausalitetsbegreppet
samt angifva kausalitetens olika arter.

Denna framträder, såsom af det föregående inses, i en mera
omedelbart empirisk och en mera spekulativ form. I hvilket
fall som hälst bildar kausalitetsbegreppet ett relationsbegrepp. Ur
empirisk synpunkt kan man fastställa det som begreppet om det
sammanhang, som förbinder en gifven förändring med dess grunder.
Betraktad vidare som en transscendent realordning kan
kausaliteten sägas vara det sammanhang, hvarigenom förändringarna inom
den substantiella värkligheten bringas i beroendeförhållande till
bestämda substantiella grunder. Förändringen betraktad ur kausal
synpunkt och såsom en realföljd kallas värkan; den grund, resp.
det system af grunder, i kraft hvaraf en förändring åstadkommes,
kallas orsak; själfva sammanhanget mellan orsak och värkan
slutligen är den egentliga kausaliteten. Denna kategoris
hufvudmo-ment äro följaktligen de nu angifna tre.

Äfven må framhållas, att kausalförhållandet alltid återför sig
till ett reelt underlag, hvilket utgör det material, hvari kausaliteten
är liksom inkorporerad. Både orsaken och värkan äro egentligen
detta underlag sådant det är anordnadt i bestämda relationer eller
existerar i bestämda tillstånd. Orsaken och värkan hafva ingen
så att säga öfverreell (öfversubstantiell) tillvaro; de sväfva icke
öfver tingen, utan tillhöra dessa själfva i egenskap af immanenta
bestämningar. Och särskildt är värkan ingenting, som skapas af
orsaken och har karaktären af en helt ny insats i värkligheten; den
är strängt taget blott en ny modus, hvari en förut gifven realitet,
ett preexisterande substrat, bringas att framträda. Detta substrat
utgör just den kausala värksamhetens eller, med ett ord, orsakens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0544.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free