- Project Runeberg -  Kunskapslära /
540

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

540

densamma, men däremot att orsaken till att stenen intager ett
bestämdt läge, t. ex. 10 meters höjd, hvarifrån den sedan nedfaller,
är den, att den upphöjts i detta läge. Själfva fallandet har
ingen speciell orsak; kroppen faller därför att alla kroppar hafva
egenskapen att falla mot hvarandra. Vill man med Wundt1 beteckna
detta allmänna förhållande som en "betingelse" för de särskilda
fallföreteelserna, så kan man så göra. Själft är det ett orsakslöst,
ursprungligt existerande sakförhållande, en de materiella föremålens
grundbestämning.

Alla orsaker komma då att tillhöra skeendets område (blifva
"Ereignisse") och värka genom stöt eller tryck. Äfven kunna
orsaker sägas vara orsaker i förhållande till afståndskrafter. Alla dylika
’krafter’ äro dock egentligen vissa existerande lagbundna
relationer mellan materiella massor, under det alla egentliga orsaker äro
förlopp. Just dessa båda förhållanden, nämligen de materiella
massornas ursprungliga inbördesrörelser samt orsaksförhållandet,
bestämma det allmänna totalsammanhanget i världen. Nu
laboreras dock faktiskt med afståndskrafter, och många skola sannolikt
finna hela det betraktelsesätt, som i en egentlig orsak konsekvent
ser ett skeende, så afvikande från det vedertagna bruket, att de
hällre afstå från att återföra orsaksfaktorn till en enda grundtyp
och i stället specificera orsakerna i dels skeenden (förlopp), dels
andra orsaker, t. ex. "attraktionskraft", något som ur det korta
språkuttryckets synpunkt äfven kan anses vara berättigadt.

Kraft blir i hvarje fall ett kausalitetsbegrepp så länge den
betraktas som en princip för värkningar. Och de typiska
kraft-värkningarna uppfattas i regeln som hastighetsändringar i massors
rörelse. Öfriga kraftvärkningar, t. ex. kroppars formförändringar,
äro att uppfatta som uträttade mekaniska arbeten, alltså som
funktioner af energi3.

b. Denna omständighet leder oss öfver till kausaliteten betraktad
ur energiens synpunkt. Ur denna låter sig orsaksförhållandet lättare
bringas till enhet. Nu blir orsak undantagslöst liktydig med energi,
värkan med mekaniskt arbete och sammanhanget dem emellan ett för-

1 System, S. 291.

2 Till kraftbegreppet: Cohen, Einl., S. 27 ff., Logik, S. 184: "Die Kraft ist ein
Ver-hältnissbegriff der Bewegung", S. 225 ff. (äfven historik), Avenakius, Phil.. S. 46,

Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 285: "Kräfte sind Causalgespenster, aber reale nicht
imaginäre". Schubekt-Soldebn, Gründl., S. 62: Kraften är eg. ett uttryck för
"gesetzliche Beziehungen innerhalb den Veränderungen". Biehl, Kritic., II: Th. I, S. 260
(R. Mayers kraftbegr.). Lotze. Metaph., S. 347 ff., Wundt, Logik, I, 614 ff., II: I,
S. 293 m. fl. st., System, 8. 284. Dilthey, Einl., S. 467. Volkmann, Erk.-theor.
Grundz., S. 156.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0556.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free