- Project Runeberg -  Kunskapslära /
541

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

541

hållande af kvantitativ ekivalens. Kausaliteten går alltså öfver i
ett energetiskt sammanhang, där relationsleden utgöras af de i
hvarandra omsättliga energiformerna1. Och hela det materiella
universum kommer nu att te sig under den oväntadt enkla bilden af ett
system af rörelser och lägen, de senare liksom på grundvalen af
det universella realsammanhang, som röjer sig i den allmänna
attraktionen (det universella fallförhållandet) massorna emellan. Den
aktuella energien (massrörelse i vidsträckt bemärkelse) omsätter
sig icke allenast i sina speciella former, utan äfven i lägeenergi,
och just på grund af lägets förhållande till den allmänna
attraktionen eller det allmänna fallförhållandet kropparna emellan kan
den motsvarande lägeenergien omsätta sig i aktuell rörelseenergi.
Det blir här ett öfvergående från och till olika energiformer, ett slags
allmänt utbyte med ty åtföljande förvandlingar, hvars
grundegendomlighet är att en kvantitativ ekivalens alltid består mellan leden
i transformationen, något som i sin ordning grundlägger tanken att
energien i universum bildar ett enda konstant kvantum, hvilket
alltså hvarken ökas eller minskas, utan löper genom evigheterna
som en enda oföränderlig storhet2. Och sedd ur synpunkten af
värkan bildar hvarje särskildt energikvantum ett arbete (hvars
mekaniska enhet är ergen.) Äfven lägeenergien kan betraktas som
en värkan, resp. ett potentielt arbete, som blir aktuelt i samma
mån den omsättas. Frågas slutligen, huru detta energetiska
betraktelsesätt förhåller sig till fordran, att hvarje orsak skall vara eller
motsvara ett skeende, så blir svaret, att den aktuella energien
(den "lefvande kraften") omedelbart sammanfaller med ett förlopp,
under det den potentiella såsom sådan icke omedelbart är någon
orsak, men blir ett skeende och därmed aktuell orsak i samma mån
den omsättes. Lägeenergi innebär alltså potentiell kausalitet vare
sig den uppfattas som ett uppbevaradt (magasineradt) förråd af
rörelseenergi eller som energi på grund af sitt förhållande till den
allmänna attraktionen eller möjligen någon annan "kraft" 3.

c. Vid själfva sammanhanget mellan orsak och värkan böra vi
ytterligare dröja en stund. Det leder bland annat till frågan, huru
orsaken frambringar sin elfekt samt till lagbundenhetsbegreppet.

Enär den mekaniska orsaken icke är en alltid likartad faktor,
kan icke häller effektframbringandet bli af ständigt lika natur. Än

1 Jfr Ostwalds framställning i Vorlesungen über Naturphilosophie, S. 294: Das
Kauaalgesetz.

2 Satsen om energiens kvantitativa konstans. (R. Mayer 1842, Joule 1843,
Helmholtz 1847.)

s Se närmare om energibegreppet: Den empiriska naturuppfattningen, s. 93 ff.
Cohen, Logik, S. 249 ff.: Aristoteles, Galilei, Mayer. Wundt, Logik, I, S. 621, II: I,
S. 308 m. fl. st., System, S. 286 ff., 481 ff., Psychol. u. Naturw., S. 22 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0557.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free