Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
544
Bland annat blir då själfva denna rörelse ett urförhållande, som i
hvarje fall icke låter sig bringas till "fraglose Klarheit".
Hvad sammanhanget emellan orsak och värkan i öfrigt
beträffar så låta sig alla värkningar föreställas som funktioner af
"attraktion" och "repulsion", fattade i allra vidaste bemärkelse,
liksom substansernas konfigurationsväxlingar kunna föreställas som
antingen ett bildande eller en upplösning af bestämda
substansgrupper, en "integration" eller "disintegration" af materia, såsom
Spencer stundom uttrycker förhållandet1. Denna Subsumtion är ock i
enlighet med alla krafters egenskap att vara rörelsekrafter
("bewegende Kräfte"). En bestämd enkel kraftvärkan blir under sådana
förutsättningar tänkbar endast som ett närmande eller en
distansering. Äfven där kraften utgöres af ett blott och bart motstånd
och kropparnas ogenomtränglighet följaktligen kommer att spela
en rol, kan en kraftvärkan med skäl föreställas under bilden af
en repulsion. Men visserligen är det, som så sammanföres under
ett par abstrakta rubriker, af skäligen heterogen natur. En
stötkraft kan icke vara alldeles det samma som den repulsionskraft,
kroppars ogenomtränglighet kan anses representera; och
gravitationen samt molekylarattraktionen lyda icke samma speciella lagar.
Men till sin allra allmännaste beskaffenhet kunna krafterna
betraktas som antingen attraktions- eller repulsionskrafter. Och båda
kunna i sin ordning uppfattas som olika rörelseformer (den specifikt
kinetiska uppfattningen).
Bland dem, som med eftertryck framhållit de svårigheter, som
möta vid försöket att komma 11 die Natur des Wirkens" in på lifvet,
märkas Lotze och den nyss citerade Spencer. " Gehäuften
Schwierigkeiten", yttrar den förre, "machen klar, dass das Zustandekommen
des Wirkens niemals durch das Uebergehen irgend eines Einflusses
erklärt werden kann, sondern dass das, was wir einen solchen
Uebergang nennen, nichts als eine Bezeichnung dessen ist, was
bei dem noch völlig räthselhaften Vorgänge des Wirkens
stattgefunden hat oder als sein Ergebniss angesehen werden kann" 2. "Wie
der Act des Wirkens vor sich geht bescheiden wir uns nicht zu
wissen" 3. "Wie überhaupt eine Bedingung wenn sie verwirklicht,
ist, es anfängt, um auch ihrer Folge Wirklichkeit zu geben, oder
wie sie es anstellt, um einen vorhandenen Zustand zu entwurzeln,
und einen andern in die Wirklichkeit einzupflanzen, davon kann
1 First Principles, Chapt. 12, 22. Någon genomgående motsvarighet mellan
attraktion och integration samt repulsion och disintegration består dock icke.
5 Metaphysik, S. 115.
8 Ibid. S. 106.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
