Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
försiggå utan en orsak, enär den icke kan frambryta ur det rena
intets ingenting. Nu blir dock till sist orsaken tänkbar endast
som en substantielt grundad realitet, ty den sida hos fenomenet,
hvilken icke är af substantiell natur, återför sig till ett subjektivt
föreställningsinnehåll, men detta kan man icke tilltro någon kausal
makt inom objektivitetens värld. Alltså förbinda sig ytterst substans
och kausalitet såsom olika bestämningar hos ett och samma hela,
den transscendenta värkligheten. Med tanke på substansens
väsentlighet för kausaliteten kan man därför med skäl påstå: utan
sub-stantialitet ingen kausalitet. Men man kan ock omvändt påstå, att
det i själfva värket icke finnes någon substantialitet utan kausalitet.
Substansernas värld är ju en förändringens realitet, enär de äro
stadda i ständiga relationsombyten, och denna konfigurationsväxling
utgör åtminstone ett hufvudmoment i den världsprocess, hvars
för-siggång är alla gåtors gåta. Af det sagda inses alltså huru nära
hvarandra substans och kausalitet stå. Det är ett bland
kausalitetskategoriens systematiska moment, som härmed är
framhållet. Då det icke finnes någon kausalitet utan ett substantielt
underlag sammanhänga de som hvarandra utfyllande sidor hos ett
och samma hela. Kausaliteten utgör visserligen icke något
be-greppsnödvändigt attribut hos substanserna, men de senare kunna
bli kauserande i och med att de förändra sina ställningar i den
totalitet, hvari de ingå. Förändring öfverhufvud utgör vidare en
relativ och beroende variabel och för såvidt intet egentligt
substansattribut. Kausalitetens, liksom den fenomenella världens, bärare
måste substansen emellertid sägas vara, alldenstund den utgör det
reella subjektet för kausaliteten som utan ett sådant blefve en blott
form. För öfrigt berör sig kausalitetskategorien äfven med de
öfriga transscendenta grundbegreppen. Den förutsätter mångfald, då
kausalitet i grunden just är en de många substansernas och
sub-stanskomplexernas växelvärkan, och den inspelar inom helhets
kategoriens område genom att vara immanent i den förändring och
process, som det hela på ett eller annat sätt måste öfvergripa
och omfatta om det skall utgöra ett allomfattande helt.
Naturligtvis sammanhänger kausalitetskategorien äfven med
erfarenhetskategorierna. Det är just den i erfarenheten gifna förändringen,
som föranleder kausalitetsbegreppets logiska konstruktion, och hela
den fenomenella tingordningen är i en eller annan mening en
funktion af en kausal växelbestämdhet mellan den transsubjektiva
värkligheten och det förnimmande subjektet. Härmed är ock antydt,
att det finnes andra former af kausalitet än rent mekanisk1, en
1 Jfr, i det föregående, s. 527- 528 och, i det efterföljande, kap. XIX.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>