- Project Runeberg -  Kunskapslära /
558

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 3. Realsammanliang. Förändring. Kausalitet - 4. Helhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

558

dern, Gründl., S. 238 ff., Sigwart, Logik, Bd 2, S. 135 ff., 142, Eiehl,
Kritic., II: Th. 1, S. 208 ff., Kroman, Vor Naturerkjend., S. 204 lf. Jfr
ock förevar, arb. s. 522. — Om kvantitativ ekivalens mellan orsak ocli
värkan: Eiehl, Kritic., II: Th. 1, S. 255 ff., Wündt, Logik, I, S. 612,11:
I, S. 327 ff., System, S. 292, 302, 482, Ethik, II, S. 71.

4.) Helhet.

Samliga kategorier äro bildningar af ett syntetiskt tänkande,
men i särskildt hög grad gäller detta om helhetskategorien, ett
förhållande, som röjer sig redan däri, att det tänkande, som
utpräglat sitt innehåll till begrepp sådana som de senast exponerade
(substans, mångfald och realsammanhang) med nödvändighet fortgår
till idén om värkligheten som en enda allomfattande totalitet eller
ett helt i egentlig bemärkelse (S. 218). Det hela öfvergriper
naturligtvis både den fenomenella och transscendenta realiteten 1.

Den objektiva värkligheten äger tvänne hufvudsidor, den ena
omedelbart gifven, sinligt förnimbar, fenomeneli, den andra däremot
endast medelbart uppfattlig, tänkbar, substantiell. Tillsammans
kunna dessa båda världar anses bilda den empiriskt fattade naturen.
Att denna dock bryter sin enhet på ett dylikt i viss mening
dualistiskt sätt beror, såsom vi veta, på att det mänskliga
medvetandet icke uppfattar det transsubjektiva i själfva dess oförmedlade
och adekvata egenrealitet, utan i förhållande till detta bildar ett
slags prisma, som själft blir afgörande för det omedelbara
föreställningsinnehållets allmänna art och beskaffenhet. Nämda omedelbara
medvetenhetsinnehåll sammanfaller just med den fenomenella
"sinnevärlden", om denna ock, ur genetisk synpunkt, ej framstår färdig
på ett lika omedelbart sätt, utan i själfva värket alltjämt utbildas
både extensivt och intensivt i och med den fortgående erfarenheten.
Det är emellertid ett karaktäristiskt drag hos vårt medvetande att
det icke nöjer sig med den faktiskt gifna sinnevärlden, ett
förhållande, som på samma gäng intygar dess relativa höjd på
intelligensens utvecklingsskala. Hvarför det så ej gör beror, allmänt angifvet,
därpå att medvetandets värksamhet icke är inskränkt till ett blott
varseblifvande, utan äfven omfattar ett af immanenta lagar
deter-mineradt tänkande. Det är just detta logiska medvetande, som
uppdagar, att den omedelbart gifna yttre världen icke är hela den
objektiva värkligheten, utan endast en manifestation eller reflex —
med som sagdt medvetandet som brytande medium — af en liksom

1 Om det helaa begrepp: Den empir. naturuppf., s. 209 ff. C. Y. Sahlin, Grundf.

i log., I, s. 9, 11, Om verldens relativitet, s. 5 ff., Om naturens lif, s. 4.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0574.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free