Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XVIII. Empirisk transscendens. De transscendenta naturkategorierna - 4. Helhet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568
ett framgent af det hela och det betingade som en funktion af
yttersta grunder. Det hela blir emellertid själft ett fragment, om
det icke tänkes som ett allomfattande helt, och grunderna likaledes
något betingadt, om de icke återföras till något i sig själfständigt.
Ett allomfattande helt blir i sin ordning ingen sannskyldigt
allomfattande totalitet om det icke får tänkas som ett helt med inom
sig sluten allomfattning, och likaledes leder en själfständighet,
som icke stegrats till genetiskt obetingad existens, till en gränslös
relativitet, hvilken senare dock är något för tänkandet principielt
ofattligt. Så länge tanken blir sig själf trogen kan den därför icke
underlåta att å ena sidan fortgå till idén om ett på samma gång
alltinbegripande och inom sig slutet helt, men å andra erkänna,
att denna idé är nödvändig endast med hänsyn till sin existens,
men däremot högst problematisk med hänsyn till sin
sanningsgiltighet.
Det är lätt att angifva hvad helhetsidén i denna spekulativa
form egentligen är. Den är en produkt af ett par logiska
principer, den fullständiga bestämdhetens och den tillräckliga grundens
lagar, tilllämpade på inbegreppet af föremål och relationer. Och att
helhetsbegreppets systematiska ort måste vara belägen här i
ytterpunkten af kategorisystemet inses af att det i viss mening utgör syntesen
af de föregående kategorierna. Det på en gång samlar och
öfver-griper dessa. Ytterst blir det icke häller föremålen, mångfalden och
sammanhanget i världen som konstituera det hela, utan tvärtom
det hela, som för tanken utformar sig till föremål, mångfald och
sammanhang. Och alla omedelbart gifna helheter bilda endast
ändliga totaliteter. Men det hela, kring hvilket här en logisk kontur
uppdragits, är det oändliga hela. (Se tilläggen).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
