- Project Runeberg -  Kunskapslära /
587

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 4. Psykiskt realsammanhang och psykisk kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

587

styrka denna lag förlänar, så måste det senare, så abstrakt det
än är, accepteras för att sedan vinna sin närmare determination
genom de hänvisningar, det psykiska skeendet själft erbjuder.

Olika med hänsyn till sina utgångspunkter, äro substans och
kausalitet inom det psykiska området olika äfven med hänsyn till
sin närmare bestämdhet.

En karaktäristisk olikhet framträder däri, att kausaliteten helt
och hållet tillhör de psykiska funktionernas område, under det
substansen är nämda funktioners reella subjekt och därigenom relativt
motsatt dessa.

a. Att det existerar en kausalitetsordning inom de psykiska
funktionernas sfär kan betraktas som ett faktum1, och nämda ordning
grundlägger den psykiska kausalitetens grundform, den rent
’psykiska kausaliteten. (Jfr s. 534).

Denna hänför sig till skeendet inom det psykiska
subjektets rent egna lif. Då t. ex. en viss föreställning medför eller
"väcker" en känslostämning, så måste föreställningen anses vara
den psykiska orsaken till detta känslotillstånd. Då dep
känslobetonade föreställningen i sin ordning framkallar en motsvarande
viljeyttring, måste äfvenledes här ett orsaksförhålande anses bestå.
Därvid är det alltså vissa psykiska funktioner, som framkalla vissa
andra psykiska funktioner; det för såvidt är en funktionell kausalitet.
Äfven då mångfalden af sensationer resulterar i en viss varseblifning,
måste man anse, att sensationerna i egenskap af samvärkande
funktioner psykoautomatiskt orsaka den motsvarande varseblifningens
totalfunktion. Att en dylik funktionell kausalitet värkligen existerar
inom själslifvet^ område får betraktas som otvifvelaktigt. Frågan
blir emellertid om all rent psykisk kausalitet är af denna typ. Det
psykiska skeendet är af en ganska skarpt differentierad natur; man
betänke skilnaden mellan t. ex. en känslas uppkomst genom en
eller annan föreställning och det skeende, som den strängt logiska
tankevärksamheten innebär. I förra fallet liksom väller stämningen
fram i det passiva medvetandet, i senare är medvetandet aktivt
och förvärkligar i viss mening själft sina tankar. Likväl är denna
differens mera en skilnad på ytan. Att tankevärksamheten är en
specifik psykisk värksamhet kan visserligen icke nekas, men dess
specifika bestämdhet återför sig till ett annat förhållande än det
kausala. Ty när ett tänkande försiggår, så är äfven detta
be-tingadt och determineradt af bestämda disponibla föreställningar,

1 Att vi det oaktadt icke afhandlat denna psykiska kausalitet i samband med
erfarenhetskategorierna beror bland annat på att all kausalitet ytterst återför sig till
principer, som icke härflyta ur den blotta erfarenhetens källa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0603.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free