- Project Runeberg -  Kunskapslära /
588

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 4. Psykiskt realsammanhang och psykisk kausalitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

588

liksom det är motiveradt af bestämda intressen och ledt af vissa
regulativa principer. Och som ett slags resultanter af samtliga dessa
kausala faktorers samverkan framgå de genom den s. k.
tankevärk-samheten aktualiserade tankarna. Det blir således i grunden
äfven här vissa mer eller mindre komplexa funktioner, som orsaka
andra funktioner, d. v. s. de tankar, som resultera. Man kan
lämpligen beteckna tänkandets kausalitet som logisk kausalitet,
hvilket särmärke naturligtvis icke hindrar, att denna på samma
gång är en psykisk sådan i den bemärkelse vi här taga detta
uttryck. Likaledes är väljandets kausalitet eller, såsom man ock kan
uttrycka sig, viljekausaliteten bestämbar som ett psykiskt
orsaksförhållande af samma funktionella natur. Ty ett viljans val är
ett sådant i kraft af necessiterande motiv af ett eller annat slag,
hvilka liksom framdrifva det definitiva viljebeslutet. Om den kausalitet
vidare, som bestämmer uppmärksamheten, gäller det motsvarande.
Uppmärksamheten kan icke väckas rent omotiveradt och icke häller
hållas aktuell under längre eller kortare tid utan ett
densamma uppehållande, mer eller mindre "spännande" intresse. Slutligen
måste själfva medvetandet (den aktuella uppfattningen af något
föremål eller förhållande) anses vara en gradfunktion af allehanda
dels allmänt psykiska och stundom specifikt logiska faktorer eller
bestämningsgrunder. Medvetandet förnimmer nämligen klart,
tydligt och med nödvändighet i samma mån föreställningarna äro
psykiskt utbildade och de regulativa logiska principerna resolut göra
sig gällande inom sfären för det föreställningssammanhang, som
utgör tänkandets material. Medvetandets uppfattning vid hvarje
särskildt tillfälle är alltså äfven den en funktion af vissa kausalt
värksamma faktorer (apperceptionskausalitet). Men då härmed alla de
hufvudförlopp synas vara framhållna, som öfverhufvud kunna anses
tillhöra den psykiska kausalitetens område, kan man om denna
påstå att den genomgående har formen af en de psykiska
funktionernas samvärkan till bestämda psykiska resultat, hvilka senare
naturligtvis ock utgöra funktioner af ett eller annat slag. Den psykiska
kausaliteten innebär alltså ett slags funktionernas dynamik hvarvid
dessa ej alltför oegentligt kunna uppfattas som "lefvande krafter"
af lägre eller högre energigrad.

Ehuru man genom abstraherande analys kan särskilja det passiva
jagets eller den "passiva apperceptionens" kausalitet från den psykiska
själfvärksamhetens eller den "aktiva apperceptionens", så afviker
denna senare kausalitetsform icke så radikalt från den förra, att en
artskilnad kan sägas förefinnas. De olika yttringarna af psykisk
själf-värksamhet hafva vi sökt exponera i vår flere gånger citerade Wundt-

1 Jfr Vid studiet af Wundts psykologi, s. 310, 318.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0604.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free