Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 4. Psykiskt realsammanhang och psykisk kausalitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
595
som består mellan individer och samhällen å ena sidan samt det
dessa öfvergripande system, som innehåller de idéer af högsta
all-männelighet, hvilka den andliga kulturen afsätter i samma mån
som inom skilda områden — tankens och sanningens, sedlighetens
och rättens, skönhetens och konstens, den kulturella sedens m. fi.
—-innehållet utkristalliseras till allmänna, men därför icke ovärkliga,
utan fastmer aktuella och regulativa idéer. Äfven här alltså ett
förhållande af komplicerad växelvärkan, möjliggjord af samma
psykofysiska och psykiska kausalitet och naturligtvis till sist icke
häller höjd öfver den rent mekaniska naturkausalitet, som bildar
grundvalen för det hela \ —
Sammanfatta vi det föregående och fråga: hvaraf utgöres
orsaken inom det andliga lifvets område, så blir det allmänna svaret
att den alltid återför sig till något skeende. Inom den rent
psykiska kausalitetens (det individuella själslifvets) sfär är det ett eller
annat sensations-, föreställnings-, känslo- eller viljeförlopp, som
orsakar processerna; inom det psykofysiska området bestämmes
sammanhanget väsentligen af det cerebrala skeende, som betingar
de motsvarande psykiska funktionerna; ett ännu mera kompliceradt
skeende af fysisk-psykisk natur förmedlar det interindividuella
utbytet; och äfven det samhälleliga lifvets liksom den objektiva
andens innehåll öfverhufvud kan hvarken komma till aktualitet, ej
häller utöfva något inflytande på individerna utan en dylik
kombinerad ordning, där dels en mekanisk, dels en psykofysisk, dels en
psykisk kausalitet bestämmer förloppen.
Äfven orsakssammanhangets andra hufvudmoment, värkan,
reducerar sig ur rent psykologisk synpunkt till en mer eller mindre
komplicerad funktion hos ett psykiskt subjekt, resp. ett innehåll
insatt i det visserligen icke substratlösa sammanhang och system, som
bildar den objektivt andliga världen eller (med hegelsk terminologi)
den objektiva anden. Och själfva det kausala sammanhanget utgöres
af det icke närmare beskrifliga grund- och följdförhållande, som
bildar all kausalitets yttersta och mest abstrakta tanke.
Just detta grund- och följdförhållande utgör äfven inom det
psykiska området själfva den logiska närven i orsakssammanhanget.
Vi kunna icke tänka, att de successivt inträdande leden i det
psykiska skeendet sakna det inbördes sammanhang, som kommer dem
att bero af hvarandra. Ty tänkas de som fullständigt relationslösa,
så framstå de såsom alldeles omotiverade, ur det rena intet fram-
1 Se föl- öfrigt Bernheim, Lehrbuch der historischen Methode, S. 589 fi’, Wundt,
Log., II: ii, S. 34 ff. Sigwart, a. st., S. 607 ff. Richert, Grenzen, S. 409 ff.,
Geschichtsphilosophie, S. 73, Scheler, Methode, S. 70.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
