- Project Runeberg -  Kunskapslära /
596

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XIX. Empirisk transscendens. De psykologiska transscendenskategorierna - 4. Psykiskt realsammanhang och psykisk kausalitet - 5. Helhet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

596

gående produkter. Antagas de däremot — för att förståndet skall
undslippa denna tankeomöjlighet — hafva sina fullt tillräckliga
grunder, så måste de senare sökas inom det psykiska och psykofysiska
lifvets eget hela och, närmare angifvet, inom de psykiska
funktionernas system. Men ett dylikt beroendeförhållande, tillhörande en
skeendets ordning, konstituerar just en kausalitetsordning. Det
psykiska skeendet och dess sammanhang utgöra följaktligen det
närmaste reella underlaget för tanken om en andlig kausalitet.

Och denna tankes objektiva giltighet kan delvis anses som
ett faktum, ty leden och sammanhanget i det psykiska skeendet kunna
i flere fall omedelbart uppfattas; så inom det individuella
föreställnings-, känslo- och viljelifvets sfär. Men den psykiska kausaliteten
har visserligen äfven sina rena tankebestämningar, som icke direkt
kunna verifieras. Här blir den psykiska kausaliteten icke af någon
högre giltighetsgrad än den, som öfverhufvud tillkommer den
trans-faktiska kunskapen. All legitim dylik kunskap är visserligen ur
någon synpunkt logiskt nödvändig, men dess reella sanning kan det
oaktadt icke framstå med sådan makt, att den för oss skingrar all
problematiskhet. Så veta vi i grunden icke, huru jaget reagerar mot
det transsubjektiva korrelata skeendet; endast att det är inbegripet
i otaliga reaktionsprocesser blir ett nödvändigt kausalitetsantagande.

Den psykiska kausaliteten blir alltså ytterst af samma allmänna
natur, som den mekaniska, i det den framstår som uttrycket för en
tankelag i dess användning på ett visst skeende. Men den är
naturligtvis äfven af säregen art och, såsom vi sett, icke så entydigt
bestämbar som den mekaniska.

5.) Helhet.

All värklighet, af hvilken art den vara må, tenderar ytterst
att för tanken infoga sig i ett allomfattande helt. Detta beror
närmast därpå, att tänkandet till sist icke utan godtycke kan
utesluta någon del af det värkliga och förläna det återstående
partiella hela rang af previlegierad ställning. Ett partielt helt
utmärker sig därtill aldrig för den fullständiga bestämdhet, som enligt
en viss tankelag måste tillerkännas hvarje föremål. Först genom att
insättas i sitt samband med det allomfattande hela vinna de
begränsade föremålen denna sin fullbestämdhet. Äfven bör ett tredje
hufvudmotiv antydas, som drifver tanken till begreppet om ett
dylikt alltinnehållande helt: idén om det obetingade. Existerar
intet obetingadt, intet som äger hvad man kallat "yttre absolut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0612.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free