- Project Runeberg -  Kunskapslära /
611

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XX. Empirisk totaluppfattning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

611

det personliga lifvets sfär båda utan att upphäfva hvarandra kunna
komma till användning. Och den omständigheten att nämda lif
äger sina specifika kategorier hindrar naturligtvis icke att den rena
teorien kan äga en omfattande lifsbetydelse 1 äfven utöfver sin
betydelse som värktyg för det praktiska lifvet.

Inom det lefvande lifvet inträder alltså den nya eminent
praktiska lifsbetraktelse, hvaraf detta bäst betjänas och främjas. Ty
för lifvet är allt tillåtet, som har karaktären af rationella medel för
rationella ändamål. Teorier och vetenskap tager då den
praktiska lifvärksamheten i sin tjänst lika långt som de gagna den, men
ej längre. Man skulle nu kunna tänka sig att antydda
konstruktiva lifsbetraktelse vidgades till universell värklighetsuppfattning.
Detta kan ock sägas hafva skett inom det religiösa området. Huru
mycket religionen än må beröra sig med vårt omedelbara lif
innebär den dock, förutsatt att den är af det fullgångna och äkta
slaget, ett specifikt lif, hvars innersta väsen är koncentreradt i
hoppet om en öfvervärldslig förnuftstillvaro. Äfven religionen hänför
sig alltså, liksom vetenskapen, till en bestämd objektivitet, "de nya
himlarna". Just därigenom uppstår emellertid en motsats mellan
vetenskap och religion. En dylik behöfver däremot icke inträda
mellan vetenskap och praktisk lifsvärksamhet, alldenstund den
senare ej är bunden vid någon annan objektivitet än den gifna,
nämligen i dess egenskap af det material, hvari denna värksamhet har
att arbeta och som den har att dana till ett alltmer tjänligt organ
för det obestridliga människo- och mänsklighetslifvet själft, dess
utveckling, kultur och idealer. Men den religiöst lefvande trängtar
ytterst efter att få inträda och försättas i en öfvervärldslig
objektivitetsordning. Teoretisk vetenskap och praktiskt lif äga följaktligen
ett gemensamt och centralt område i den gifna objektiviteten, hvilken
vetenskapen har att förstå och intänka i dess kunskapliga
sammanhang med värkligheten i dess reella hela, under det den praktiska
värksamheten har att bruka objektiviteten som material för
för-värkligandet af mångfalden af förnuftiga ändamål. Däremot är
vetenskapens objektiva värklighet en annan än religionens. Den
förras är nämligen "de gamla himlarna", den senares de nya. Men
därmed blir en konflikt oundviklig. Och profant vetande och
religiös tro äro alltjämt oförenade motsatser.

Dock försiggår otvifvelaktigt äfven här en process, en
nivelle-ringsprocess, som synes utmönstra till och med sådana element i
religionen, som måste anses vara väsentliga, t. ex. föreställningen om en

1 Se Filosofiska konturer, s. 1 ff.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0627.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free