Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XX. Empirisk totaluppfattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
612
objektiv personlig gud, hvilken börjat uppfattas som en blott
symbol. Men en dylik gudlös religion är säkerligen ett blott
övergångsfenomen, enär det är uppburet och besjäladt mera af det
kritiska vetande och den kulturidealism, hvari religionen har en
obestridlig tendens och principiell anledning att omsätta sig, än af ett
specifikt religiöst innehåll1. —
Till sist är att beakta att den psykofysiska naturalismen, den
teoretiska exponenten för den empiriska totaluppfattningen af
värkligheten, ej besitter någon högre kunskaplig giltighet än den, som
de i det föregående exponerade empiriska kategorierna, hvilkas
syntes den är, tillstädja. Äfven bör observeras att liksom den yttre
och inre värkligheten i grunden är ett och samma reella hela, så
finnes det ock vissa gemensamma kategorier, i och genom hvilka
kategorisystemet liksom afslöjar sitt allra mest abstrakta innehåll2.
Ett fullständigt angifvande af dessa är dock näppeligen möjligt.
Kategorierna öfverhufvud bilda icke ett absolut fixt och en gång för
alla liksom fullbordadt system. Också kunna de tvifvelsutan
anordnas på flere olika sätt. Hvarje uppstäldt kategorisystem är då
mera att betrakta som ett förslag och ett bidrag till teorien om
de mänskliga grundbegreppen, än som en definitiv och
allmängiltig "kategoritafla". Bland intelligensens kategorier — så kunna
vi beteckna den teoretiska kunskapsförmågans grundbegrepp i
motsats till de det personliga och praktiska lifvets, hvilka i det
föregående flyktigt berörts % — återstår emellertid en, nämligen
väsendets, som är af den kunskapsteoretiska betydelse, att den kräfver
ett särskildt kapitel.
1 Se för öfrigt min s. 610 nämda skrift.
2 Jfr s. 220 ff.
3 äfven religionens kategorier skulle man tvifvelsutan kunna samla i ett
specifikt system
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
