- Project Runeberg -  Kunskapslära /
614

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Inledning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

614

De empiriska vetenskaperna kunna anses kännetecknade af
omedelbar objektivism, under det filosofien utmärkes af en karaktäristisk
subjektivism, liksom den äfven endast medelbart når fram till objektiviteten.

Med den empiriska kunskapsvärksamlietens objektivism förstå vi dels
dess tillvägagångssätt att direkt rikta sig på sitt kunskapsobjekt och dels
det förhållandet, att den förutsätter möjligheten af den mänskliga
kunskapens objektivitet. När en empirisk undersökning värkställes går den
bokstafligen »rakt på saken». Den upptager ett visst i erfarenheten gifvet
föremål, analyserar och beskrifver detta mer eller mindre fullständigt och
omsorgsfullt. Förr eller senare inträder emellertid ett stadium, där detta
tillvägagående på grundvalen af omedelbar erfarenhet måste suppleras.
Erfarenheten besvarar nämligen icke alla frågor, som inställa sig vid
re-flektionen på det upptagna föremålet. Kunskapsförmågan syftar både mera
extensivt och framför allt djupare än erfarenhetens sfär sträcker sig. Hvad
sker då? Jo, det empiriska tänkandet konstruerar ett det rena
erfarenhetsområdet öfverskridande värklighetssammanhang genom att skapa ett
mer eller mindre rikt system af hypoteser eller tankeantaganden, hvilka
dock naturligtvis måste stå i vederbörligt samband med erfarenhetens
öfver-sigvisande data. Därvid blifva de logiska lagarna samt de kategoriala begrepp,
vi i det föregående exponerat, de yttersta hjälpmedlen. Och märk väl I Det
empiriska tänkandet upptager och använder dessa lagar och begrepp under
den tysta förutsättningen att i och genom deras användning kunskap om
värkligheten kan förvärfvas. Proceduren har alltså en karaktär af på
samma gång omedelbar saklighet och kunskaplig objektivitet, som afgifver
visserligen icke något absolut fixt, men dock ett ganska markeradt
kännetecken på den empiriska undersökningen. Den omedelbara erfarenheten pius
den därefter direkt följande logiska behandlingen och förarbetningen af
erfarenhetens fakta, vidare antagandet, att om detta tillvägagångssätt
korrekt användes, så vinnes kunskap om värkligheten, dessa äro det
empiriska vetenskapssystemets metodologiska hufvudmoment. Något sådant sora
en kunskapsteoretiskt-kritisk förundersökning af den mänskliga kunskapens
egentliga natur och möjlighet öfverhufvud behöfver empirien icke. Den
kan därför sägas röra sig utefter en obruten linie, som både utgår från
och skjuter rakt in i objektivitetens värld.

Filosofien (metafysiken) däremot rör sig mera i zigzag. Visserligen
blir äfven dess utgångspunkt erfarenheten, och äfven filosofien vill hafva
erfarenhetsvärlden inordnad som ett led i ett till sist allomfattande helt.
Men i motsats till empiriens principiella objektivism är filosofien redan
från begynnelsen besjälad af en subjektivism, som sedan följer den allt
intill ändan. Från erfarenhetens värld, hvilken, som sagdt, bildar
utgångsgrundlaget, går filosofiens linie in i medvetandets centrum för att i
lyckligt fall åter löpa ut i objektivitetens region. Den subjektivism, hvilken
så karaktäristiskt trycker sin prägel på filosofien, härleder sig just från den
dominerande position den måste tillerkänna medvetandet eller det
kunskapande subjektet själft. Erfarenhetsvärlden blir här icke närmast, såsom för
den empiriska betraktelsen, en totalitet af föremål, resp. ting, utan ett system
af förnimmelser, resp. varseblifningar. Och de logiska lagarna och de
kategoriala begreppen blifva ej häller i främsta rummet objektformer, utan
subjektformer. Det direkta förhållande till objektiviteten, som utmärker
empirien, blir inom filosofien brutet, ja upphäfdt, och det filosofiska tän-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kunskap/0630.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free