- Project Runeberg -  Kunskapslära /
620

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Väsensbegreppet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

620

satsförhållandet mellan det logiskt abstrakta och det reelt konkreta.
Men till sist måste vi följa den fullständiga bestämdhetens lag om
vi icke skola tillåta oss att hypostasera ett abstrakt begrepp och
gifva detta ett slags realitet à la platonsk idé. Det är för öfrigt
icke blott en sida hos fenomenet, som hänvisar på ett grundväsen,
utan flere; väsendet måste då antagas vara af en motsvarande konkret
bestämdhet. Och hvarför skulle det icke besitta egenskaper dessutom,
hvilka icke alls komma till fenomenelt uttryck? Nog af, den
tanken blir oundgänglig, att det, som betingar och är något för
annat, äfven måste vara något konkret-reelt i sig själft, d. v. s. äga
«n viss väsensbestämdhet, här en transscendent sådan.

Nu har vårt tänkande en egendomlig benägenhet att behandla
sina föremål analytiskt och därvid bland annat hos dem särskilja
innehåll och form. Denna tankevana kan anses grundlägga en
tredje betydelse, hvari begreppet väsen uppträder. Det äger enligt
denna en öfvervägande kvalitativ innebörd, som vanligen hänför sig
till frågan om, hvad något är ("till själfva sitt väsen"). Med tanken
att något är och spörjandet efter hur det varande är sambestår
alltså den till mera kvalitativ kunskap syftande frågan om hvad det
är; det är problemet om "quidditas rerum, quæ est entium veritas".
Att och hur beteckna då formen, hvad innehållet. Huru förhåller
det sig med detta kraf på en supplementär innehållsbestämdhet hos
föremålen, enligt hvilket värklighetens "egentliga" och "innersta"
väsen utgöres af ett transscendent quale?l

Vi svara: den transscendenta värkligheten måste ytterst tänkas
såsom en totalitet af reella subjekt af en viss egenart, och just
denna konstituerar väsendet i kvalitativ bemärkelse. Med ett reelt
subjekt förstå vi en värklighet, som äger realitetsbestämdhet i och
genom sig själf; för såvidt kan ock väsendet lämpligen betecknas med
uttrycket egen&vt. En bestämning, som tillkommer ett föremål genom
dess relation till ett annat, kan då icke utgöra en egentlig
väsens-bestämning; den uttrycker icke någon oupphäfbar egenbeskaffenhet
hos föremålet, utan försvinner i och med att detta lösgöres från sin
relation till det andra föremålet. Men uttrycket egenart involverar
ock att väsendet är af en viss individualitet; art och ännu mer
egenart innebära specifik bestämdhet. Det, som väsendet är, är då
endast det. Vigtigast blir dock att fasthålla att sedan alla relativa
bestämningar aflägsnats eller, rättare, borttänkts från den
transscendenta värkligheten, så återstår en realitetsrest och enhet, ut-

1 Lärorik utredning af det metafysiska kvalitetsbegreppet i Lotzes Metaphysik,

S. 45, där äfven Herbarts berömda åsigt härom analyseras.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0636.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free