- Project Runeberg -  Kunskapslära /
625

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Materialism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

625

Enligt materialismen är värkligheten till sitt väsen kroppslig
eller, fylligare uttryckt, materiell. Sin psykologiska förklaring
äger uppenbarligen denna urgamla teori i det stora inflytande,
som den omedelbart gifna yttre värkligheten, "sinnevärlden",
utöfvar och måste utöfva på det mänskliga medvetandet. Men hos
den materialistiske metafysikern blir inflytandet så
öfvermäktigt att han (dogmatiskt) öfverflyttar den yttre världens
bestämningar, låt vara med vissa undantag, till och på den
transscen-denta värkligheten. Att den senare i sig icke kan vara sådan
som den är för oss — för vårt sinliga medvetande — är dock en
nästan otvifvelaktig sanning, ty huru skulle väl ett medvetandets
innehåll (sinnevärlden) kunna vara kongruent med sitt
transsubjek-tiva fundament? Just medvetandet befinner sig liksom emellan de båda
världarna — den transscendenta värkligheten samt sinnevärlden —
och förlänar genom sin subjektivitet den senare en specifik bestämdhet.

Också låter sig materialismen kritiseras ur flere andra
viktiga synpnnkter.

Se Filosofiska konturer, s. 158 ff. Till kritiken af materialismen
notera vi för öfrigt: Lange, Gesch. des Mater. L:s bekanta uppfattn.
af materialismen som »forskningsmaxim» framgår af Bd 2, S. 7: »Der
Materialisimus kann jedoch als Maxime der wissenschaftlichen
Detailforschung fortbestehen. Dies ist in der That die Stellung unserer heutigen
»Materialisten». Och s. 543 tillägges: »Gegenüber metaphysischen
Erdichtungen, welche sich antnaassen, in das Wesen der Natur
einzudringen und aus blossen Begriffen zu bestimmen, was uns nur die Erfahrung
lehren kann, ist der Materialismus als Gegenwicht eine wahre Wohlthat».
Se ock ibid. 152. Paulsen, Einleitung, S. 63 ff., 373, Liebmann, Anal,
d. Wirkl., S. 513 ff, Wundt, Einleit., S. 353 ff, Höffding, Filos. Probl.,
S. 63, Busse, Geist, u. Körper, S. 12 ff.

Ur specifikt metafysisk synpunkt blir åsigtens grundbrist att
den i själfva värket icke alls besvarar frågan om det transscendentas
kvalitativa väsen, utan går på sidan härom. Denna resultatlöshet
har sin grund i att den materialistiskt fattade materien icke
erbjuder något vetbart väsen. Man kan icke sägas hafva angifvit
värklighetens transscendenta quale förr än man lyckats fastställa det reella
subjekts artbeskaffenhet, hvartill väsendet till sist återför sig och
hvarmed det sammanfaller. Men alla de bestämningar, med hvilka
materialismen laborerar och som antagas äga transscendent
sanningsgiltighet, äro af blott formell natur. Äfven om rummet, massan,
kraften, energien, rörelsen, tiden m. fl. materialistiska
kardinalbestämningar värkligen vore af en dylik transscendent objektivitet, så skulle
därmed icke något kvalitativt väsen hos det förutsatta reella
subjektet vara uppdagadt och angifvet, utan endast vissa formelement,

Vannérus, Kuliskapslära. 40

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0641.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free