- Project Runeberg -  Kunskapslära /
630

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Materialism - Idealism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

630

till sitt kvalitativa väsen. Massan är egentligen en rent
kvantitativ storhet. Jämväl massbegreppet når därför icke tillräckligt
djupt för att kunna afslöja ett värkligt och yttersta väsen. Men
visserligen erbjuder det ett ypperligt hjälpmedel att samla vissa
faktiska egenskaper hos materien kring en substantiell kärna.
Däremot lemnar det spörsmålet om den värklighets egenart, hvilken
äger dessa bestämningar, obesvaradt.

Resultatet blir alltså att materialismens svar på frågan om
"den sanna värklighetens" väsen måste anses förfeladt då det
icke träffar sakens kärna och äfven ur andra synpunkter är
otillfredsställande1. Alla de bestämningar teorien använder äro blotta
formalbestämningar. Men det till grund för dessa liggande reella
subjektets artbeskaffenhet blir ett obekant X. Vill man använda
en modern term kan man påstå att materialismen är oduglig som
metafysisk teori, emedan den mynnar ut i reell agnosticism,.
hvarmed vi beteckna den åsigt, enligt hvilken värklighetens
transscendenta väsen af vare sig faktiska eller principiella anledningar
är obekant, resp. ovetbart.

Denna agnosticism utesluter dock icke att vissa formella
bestämningar kunna utsägas om den transscendenta realiteten med
anspråk på sanning. Dessa äro framför allt de, som utvecklats i
samband med framställningen af de empiriska
transscendenskatego-rierna, såväl de naturvetenskapliga som de psykologiska2. Alltså:
ett visst mått af formell transscendenskunskap contra reell agnosticism.
Materialismens uppgift blir i enlighet härmed att afstå från anspråket
att vara en slutgiltig metafysisk väsensteori för att i stället omsätta
sig3 i den naturalism eller naturvetenskapliga realism, som är den
empiriska formen och på samma gång det för oss högsta möjliga
uttrycket för vår naturkunskap, en kunskap som ehuru den icke
förhindrar en spekulativ vidarebearbetning, ju dock representerar
endast den ena stora hufvudafdelningen af mänskligt vetande. Och
liksom materialismen kan anses vara den metafysiska reflexen af
naturens värklighet, så är idealismen det motsvarande
tankeuttrycket för andens.

Är då idealismen mera kapabel att återföra väsensproblemet
till bekanta storheter?

Kan materialismen anses vara ett uttryck för ett
konstruktionsförfarande, så låter sig idealismen uppfattas som resultatet af ett ana-

1 Filosofiska konturer, s. 161 o. f.

2 Jfr ock s. 652.

8 Jfr s. 625: Langes uppfattning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0646.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free