- Project Runeberg -  Kunskapslära /
633

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Idealism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

633

mindre inadekvat och hypotetisk (s. 579); men än värre: ingen af
de sidor hos jaget, som ligga närmast tillhands att försöksvis ponera
som väsensbestämningar, t. ex. medvetandet eller viljan, är af
beskaffenhet att värkligen kunna konstituera ett sannskyldigt
grund-väsen. Äfven prototypen det mänskliga jaget blir ytterst, eller i
själfva sin grund, ett obekant X, och spiritualismen därför till sist lika
oförmögen som materialismen att lösa metafysikens väsensproblem.

Att det aktuella mänskliga medvetandet är förmöget af adekvat
själfkunskap inses däraf, att å ena sidan förnimmelserna —
medvetandets innehåll — äro det och sådana, som de äro för det
motsvarande medvetandet, och å andra detta medvetande själft,
förnimmelsernas subjekt, just är det sannskyldiga medvetandet. Inom det
aktuella medvetandets sfär består ingen reell motsats mellan
förnimmande, förnimmelse och förnummet, utan endast en
abstraktionsdifferens. Då alltså det förnumna är förnimmelsen själf ur en viss
synpunkt, och förnimmelsen omöjligen kan vara något annat än det,
som den är för det motsvarande förnimmandet (medvetandet), sä måste
detta senare hafva en advekvat uppfattning af sitt förnimmelseinnehåll.
Men äfven om medvetendet gör sig själft till föremål, så vinner det
af samma anledning en adekvat uppfattning, alldenstund det därvid
förnimmande medvetandet just är det värkliga medvetandet1. Det
erfordras då endast att låta bitanken: "just det medvetande, som
förnimmer, är det reella medvetandet" supplera ett bestämdt
objektmedvetande för att ett adekvat själfmedvetande skall vinnas. Och
denna bitanke kan medvetandet faktiskt åstadkomma. Om sig själft
är medvetandet därför värkligen förmöget af adekvat uppfattning,
det må göra sitt mera variabla föreställningsinnehåll till
kunskapsföremål eller restringera uppfattningen till sig själft i egenskap af
förnimmande subjekt. Och för såvidt föreligger äfven en
väsens-kunskap, ehuru i allra vidaste bemärkelse (s. 618), nämligen en sann
kunskap om hvad något är i själfva sin omedelbara egenrealitet.
Medvetandets väsen är medvetande.

Men denna väsenskunskap är ur metafysisk synpunkt icke
mycket värd, ty det metafysiska väsendet är realitetens transscendenta
grundväsen, och ett dylikt kan det aktuella medvetandet icke gerna
anses vara. För oss åtminstone gäller följande tankegång 2.

Medvetandet äger ett variabelt innehåll och är dessutom till i
grader. Medvetenhetsinnehållet är dock intet från medvetandet
realiter skildt, utan utgör fastmer själfva uttrycket för det aktuella
medvetandet, hvilket alltså varierar med sitt innehåll. Men detta

1 Jfr s. 59 samt Vid studiet af Wundts psykologi, s. 466 ff.

2 Jfr s. 246.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free