- Project Runeberg -  Kunskapslära /
637

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Idealism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

637

faktiska medvetenhets-, vilje- och känslobestämdheten, men icke för den.
så att säga underaktuella väsenskvalitet, hvartill denna ytterst
återför sig. Därom är det ju dock, som frågan nu rör sig. Man kan, nej
man måste tillägga apperceptionen åtskilliga formella bestämningar
— den måste t. ex. tänkas utgöra en enhet, ett af aktuelt
innehåll förmöget subjekt —, men dess kvalitativa egenart framträder
icke i och med denna formella determination. Direkt kommer man
icke åt dess väsenskvalitet, och ingenting hänvisar indirekt på
densamma. Men då blir i grunden äfven apperceptionen ett obekant X.

Till frågan om omöjligheten af sann kunskap om »själens väsen»
(psy-kologisK väsensagnosticism): Lange, Gesch. d. Material., S. 60, 127. Lange
lägger stor vigt på läran »dass wir sogar uns selbst nicht erkennen, wie
wir an sich sind, sondern wie wir uns erscheinen» (ibid. 60). Hans
grund-uppfattning torde vara tydligast angifven ibid. 418 ff.; jfr ock Logische
Studien, S. 135 ff. Cohen, se Lindheimers Beiträge, S. 74 ff. Paulsen,
Einleitung, S. 379 ff. Liebmann, Anal. d. Wirklichk., S. 250. Hartmann,
Krit. Grundleg., S. 38 ff: Das transscendentale Subject (framställn. o.
kritik af Kants uppfattn.). Dürr, Grenzen, S. 66.

Man kan visserligen hypostasera kategorien reelt subjekt
och applicera en mängd formella bestämningar till den så vunna
koncentrationspunkten för tänkandet. Men man bedrager sig om
man tror att apperceptionens egentliga väsen utgöres af ett blott
system af formalbestämningar. Det är ett kvalitativt subjekt, som
äger dessa; första konstituerar då apperceptionens grundväsen, men
hvad detta är, ja, inför den frågan står man, som framhållet,
svarslös.

Under sådana förhållanden blir det äfven omöjligt, att på
spiritualistisk väg bestämma värklighetens väsen. Och så mycket
mera problematiskt blir ett uppställande af "anden" såsom
universell metafysisk princip, som den analogi, hvarpå spiritualismens
tankegång hvilar, blir intetsägande i samma mån, man aflägsnar
sig från det centrum, som människoanden här måste komma att
bilda1. Att något andligt ligger till grund för t. ex. den yttre
fenomenvärlden är ju ett spiritualistiskt antagande, men då man
icke vet i hvilken omfattning man får öfverföra bestämningar,
hemtade från människoanden på detta andliga underlag, så förvandlar
det sig till ett tomt abstraktum, resp. en till sitt väsen ovetbar
realitet. Idealismen och materialismen konvergera alltså ytterst
mot samma obekanta X.

1 Om det idealistiska (spiritualistiska) analogiförfarandets oduglighet i samma mån
man aflägsnar sig från människoanden ("det egna jaget"): Paulsen, Einl., S. 401.
Seydel, Schlüssel, S. 111—113. Uebekweg, Logik, S. 108.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0653.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free