- Project Runeberg -  Kunskapslära /
638

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Idealism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

638

Må vi emellertid ett ögonblick acceptera det idealistiska
antagandet att realiteten ytterst utgör ett inbegrepp af andliga väsen,
man kalle dem hvad man vill: monader, "själfmedvetanden",
viljeenheter eller något annat.

Ett dylikt ’element’ kan då uppfattas endast under formen af
något förnummet, ett föremål. Men därmed inspelar åskådningen,
och att förnimma blir i viss mening att betrakta. Medvetandet
kan nu visserligen tänka den negativa tanken, att elementet i
sig icke är något åskådligt föremål; det är fastmer principielt
höjdt öfver och fritt från alla rumsanalogier. Men i samma
ögonblick denna negativa abstraktion värkställes skjuter sig ett
nytt föremål fram i medvetandet i stället för det förutvarande,
och detta nya är icke i minsta mån mera befriadt från rumliga
och åskådliga bestämningar. Saken är helt enkelt den, att
medvetandet för att kunna tänka om något, måste tänka på detta
något; men koncentration på något är koncentration på ett föremål,
och ett dylikt blir med psykologisk nödvändighet ett i åskådlig
och rumlig form framträdande logiskt subjekt. Ett spiritualistiskt
väsen blir i enlighet härmed ett slags punkt eller minimalt
centrum, och en mångfald af monader, viljeenheter e. d. formar sig
till ett punktsystem. Men denna uppfattning är ju alltigenom
inadekvat, ty de idealistiska väsendena äro i sig höjda öfver all
rumsbestämdhet. Men det man icke kan uppfatta på adekvat
sätt, om detta vet man tydligen ej häller huru det är i
motsvarande hänseende.

Ur väsendenas system måste vidare den fenomenella världen
framgå på ett eller annat sätt. Alldeles utan förändring kan då
det nämda systemet icke gärna vara, ty fenomenet uppkommer,
förändras och försvinner, och att något annat än förändring skulle
kunna åstadkomma förändring kan icke inses. Icke häller kunna
vi ponera, att en rent inre tillståndsförändring hos väsendena
frambringar den fenomenella växlingen —• det vore att appellera
till det magiskt underbara, till harmonia præstabilita eller dylikt.
Den fordrade förändringen måste då antagas vara en förändring af
elementens systematiska och så att säga yttre relationer:
fenomenet förändras, emedan de transfenomenella väsendenas
systematiska ställningar förändras. Men nu kommer det omöjliga. Huru
försiggå dessa systemförändringar? Ingen rörefeeföreställning får
här tillgripas för att angifva sättet, ty det idealistiska
väsens-systemet är intet rumligt-mekaniskt system. Liksom man icke känner
de spiritualistiska elementens egenart och icke deras existentiella
grundform, så kan man ej häller veta, huru deras inbördes relations-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0654.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free