- Project Runeberg -  Kunskapslära /
642

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Idealism - Monism och pluralism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

642

Processes"l. Hvad mänskligheten framför allt behöfver är ock
förnufts-perspektivet framåt, och ett sådant kan den faktiskt vinna
genom en dylik ideal tydning af den reella världsprocessen. Denna
är alltså den sig realiserande idéns eller den objektiva
förnuftsordningens idealism contra den absoluta personlighetsidealismen.
Att den förra är trösterikare för individen än den senare med sina
religiösa möjligheter är dock härmed icke påstådt, men väl att den
är mera förenlig med vårt teoretiska vetande om värkligheten. En
den individuella tröstens elevationsfilosofi kan för öfrigt omöjligen
vara en vetenskaplig uppgift. —

Nu har vidare idealismen en afgjord tendens att på
grundvalen af en resolut enhetsfordran återföra det idealistiska
väsens-systemet till ett enda absolut väsen. Begreppet väsen får
därigenom en i viss mening ny betydelse, den fjärde (jfr s. 618 ff.).
Det blir nu liktydigt icke rätt och slätt med grundväsen, utan med
grundväsenetø, den absoluta världsgrunden. Uppfattningen
tillspetsar sig med andra ord i en idealistisk monism, hvilken häfdar
tillvaron af ett enda väsen, ett "ens realissimum", såsom den eminent
absoluta grunden till all öfrig värklighet. Det är naturligt, att
idealismen uppfattar detta väsen som en andlig potens, och nära
till hands ligger ock att utrusta det med bestämningar, hämtade
från det etiskt-religiösa området. Därmed går monismen gerna
öfver i filosofisk monoteism. Kan då detta försök att lösa filosofiens
väsensproblem anses mera lyckadt än de föregående?

Om metafysisk monism (»singularism»2): Lotze, Metapliys., S. 135
ff. (Kritik af Lotzes teori i Laas’ Id. und Pos., Th. 3, S. 228).
Paul-sen, Einleitung, S. 227 ff., 236 ff. Stumpf, Der Entwicklungsgedanke,
2:e Aufl., S. 62 ff. Stumpf åberopar »das Zusammenstimmen der
Elementarteilchen der Materie in ihren allgemeinsten Eigenschaften», en
»homo-logi» och »koordination», som skola göra tanken om en yttersta enhetlig
världsprincip »logisch durchaus unabweisbar». »Alle Vielheit der Substanzen
ruht auf einer transszendenten Einheit» (ibid 65). Liebmann, Anal. d.
Wirkl., S. 556: Die Einheit der Natur. Enligt L. behöfves ett svar
på frågan: hvarför råder en genomgående lagbundenhet i universum ? (ibid.
557). Spörsmålet leder till »die Idee eines einheitlichen Naturgrundes»,
och denna idé »steht unerschüttert da als ein adäquater Grenzbegriff,
welcher freilich vollkommen inhaltsleer erscheint» (ibid.); Oed. u. Thats.,
II, S. 204 ff. Sigwart, Logik, Bd 2, ?. 757 ff. Hartmann, Kategor.,
S. 528 ff. Den substantiella värklighetens själfva existens är enl. H. ett
under; detta bör icke mångfaldigas, hvilket sker i och med pluralismen,
utan, i enl. med grundsatsen ’principia præter necessitatem non sunt
mul-tiplicanda’, återföras till ett enda under: en substans. Dessutom måste

1 Ibid., S. 408.

2 Kiilpes uttryck, Einl., S. 118.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free