Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen - Monism och pluralism
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
649
vår kunskaps innehåll är bundet vid eller, om man hällre så vill,
hämtadt ur erfarenheten — den yttre och inre —, men intet
er-farenlietsinnehåll kan adekvat uttrycka väsendet. Det är obestridligt,
att allt kunskapsinnehåll måste hämtas ur erfarenheten; det är ytterst,
såsom man plägar uttrycka sig, gifvet. Det mänskliga förnimmandet
är icke produktivt i den meningen, att det kan skapa sig ett
förnimmelseinnehåll och alldeles själfständigt dana detta till adekvat
samstämmighet rned väsendet. Det är själfvärksamt endast så
tillvida, att det kan företaga vissa operationer med det gifna
erfarenhetsinnehållet. En bland dessa är, att medvetandet abstraherar
från de gifna bestämningarna ända intill gränsen för fullständig
be-stämningslöshet. Den materialistiske metafysikern kan i enlighet
härmed abstrahera bort från t. ex. kropparnas kvaliteter och tänka:
väsendet utgöres af ett kvalitetslöst kroppsligt substrat. Men det är
uppenbart att denna abstraktionsprocess icke får öfverskrida den
antydda gränsen, ty då skulle ju tänkandet löpa ut i idel negationer.
Några positiva bestämningar måste man söka fasthålla, annars
blir en total agnosticism följden. Man må nu besluta sig för att
upptaga och fasthålla hvilken bestämning som hälst såsom
kvalitativt väsensattribut; i grunden blir den dock ett ur erfarenheten
hämtadt innehåll. Metafysikern må påstå att väsendet är kroppsligt
eller att det utgöres af medvetande, vilja e. d., eller att det är
både kroppsligt och andligt — alla dessa påståenden laborera till sist
med klara erfarenhetsfakta tillmätta transscendent sanningsbetydelse.
En slik användning af erfarenhetsinnehållet kunna vi dock ej anse
giltig. Erfarenhet är erfarenhet och intet annat än detta.
Erfarenheten måste nämligen bilda en motsats till väsendet, alldenstund
den är en af väsendet, resp. väsendena inom medvetandets
aktualitetssfär insatt funktion. Medvetandet spelar härvid rolen af ett
slags brytande medium och differentiationsprincip, i och med hvilken
omständighet den framhållna motsatsen blir uppenbar. Och att
medvetandet själft icke kan anses utgöra något grundväsen är förut
uppvisadt. Kort sagdt: det finnes ingen möjlighet för medvetandet
att komma liksom bakom sin egen betingade kvalitativa subjektivitet;
det är å andra sidan icke möjligt att medels detta erfarenhetsinnehåll
komma till någon adekvat väsenskunskap. Därmed är dock icke all
transscendent kunskapsvärksamhet omöjliggjord, ty först och främst
kvarstår hela det empiriskt-transscendenta arbetsområdet.
Visserligen resulterar ingen väsenskunskap genom det empiriska arbetet,
men väl detta alltmer utbildningsbara, så ytterst värdefulla system
af hypotetiska konstruktioner, hvarigenom det empiriska tänkandet
söker förklara värkligheten. Kvalitativ och absolut väsensuppfatt-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
