- Project Runeberg -  Kunskapslära /
652

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

652

intyg om väsendet. Härmed vore alltså en indirekt verifiering
vunnen. Absolut visshet förmår denna metod ju icke att
förskaffa ; den högsta för oss möjliga graden af sannolikhet ernås
dock genom densamma. All skepticism kan således icke
öfvervinnas, men den blir betydligt degraderad genom tanken att
fenomenet icke kan vara en alltigenom ljugande manifestation af
väsendet. Detta vågar man påstå med stöd af den omständigheten,
att sammanhanget mellan fenomenet och väsendet på vissa punkter
är så kontinuerligt att det kommer att nära nog utjämna den
motsats, som annars utmärker berörda förhållande. Man tänke t. ex.
på fenomenets mångfaldsbestämdhet och förändringar. Kan
"företeelsen" icke förändras genom sig själf, så måste den förändras
genom väsendet. Det senare manifesterar sig då i fenomenet.
Men att väsendet i sin ordning skulle kunna åstadkomma förändring
annorlunda än genom en eller annan förändring är otänkbart. Nu
är det visserligen sant att denna nakna otänkbarhet icke absolut
garanterar att inom väsendenas värld endast förändring kan
åstadkomma (fenomenell) förändring, men å andra sidan är det visst,
att den mänskliga kunskapsförmågan icke har något annat medel
att öfverhufvud utveckla bestämningar om väsendet än att tänka
dem i anslutning till fenomenets hänvisningar, och visst är äfven
att i just detta fenomenelt-transscendenta sammanhang en
kunskap-lig ledningsbana måste anses funnen. I alla händelser kan påstås
att den transscendenta kunskapen framträder i grader af
problematiskhet, så att somliga bestämningar äro så godt som otvifvelaktiga,
andra däremot mera ovissa, resp. mycket ovissa.

Det är uppenbart att de otvifvelaktiga — eller så godt som
otvifvelaktiga — (formella) väsensbestämningarna måste vara i hög
grad abstrakta. Så bestämningen existens, vidare väsendets
egenskap att vara grund till fenomenet samt de bestämningar, som angifva
väsensystemets inre differentiation, mångfaldsbestämdhet och
föränderlig-het. Ä andra sidan är här sammanhanget mellan den gifna
värkligheten och väsendet så strängt att de understrukna attributen
framstå rent af som otvifvelaktigt giltiga. De mera spekulativa
tanke-bestämningarna däremot, sådana som själfständighet (substantialitet),
höjdhet öfver uppkomst och förgängelse (resp. evig permanens),
lagbundenhet, inom-sig-slutenhet till ett obetingadt och positivt oändligt
helt äro afgjordt problematiska om ock äfven de i olika grader. —

Sedan det uppvisats att värklighetens väsen, fattadt i reell eller
kvalitativ bemärkelse, icke är vetbart, men att däremot det
trans-scendentas allmännaste formalbestämningar låta sig sant uppfattas,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0668.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free