Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXI. Metafysisk transscendens. Kategorien väsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
655
Äfven om tillvaron af vissa gemensamma — både det
empiriska och metafysiska systemet öfvergripande — kategorier göra vi
här en antydan. Jfr s. 612.
Och till sist: skulle det förhålla sig så, att vid en yttersta
kritisk revision icke ens den nu häfdade formalmetafy siken visar sig
kunna upprätthållas, utan resultatet blir en genomgående och
fullständig metafysisk agnosticism, så blir metafysik likväl ett icke
alldeles tomt ord. Ty beröfvas det allt annat innehåll skall det
dock alltid kvarstå som en icke blott historiskt intressant, utan
äfven aktuelt betydelsefull symbol af den adekvata sanningens
begrepp — det oupphäfbara, af hvilket all annan vetenskaplig kunskap
utgör ett återsken. För öfrigt finnes det ju flere slappare
bemärkelser, i hvilka begreppet metafysik kan uppträda:
’världsåskådningslära’, m. fl.
Till frågan om metafysikens möjlighet (resp. omöjlighet) som
vetenskap: Lange, Gesch. d. Material., II, S. 1—63, 538 ff. Lange är
antimeta-fysiker i den meningen att han icke anser metafysik möjlig som
själfständig och specifik vetenskap. Visserligen antager han en absolut värklighet,
i alla händelser i betydelsen af ett gränsbegrepp (ibid. 544, 49), men
denna är i sig »das absolut Unfassbare» (ibid. 545, 50), framför allt
emedan all realitet till sist blir en värklighet för oss på grund af vår
kunskapsförmågas specifika »organisation» (jtr förevar, aib. s. 235),
hvilken organisation medför att vår kunskap »jenseit unserer Erfahrung keinen
Anspruch mehr auf Gültigkeit hat» (ibid. 37, 45). Till erfarenheten
hänför Lange emellertid »auch Alles, was aus der unmittelbaren Erfahrung
gefolgert, und überhaupt was nach Analogie der Erfahrung gedacht wird;
zo z. B. die Lehre von den Atomen» (ibid 45). Uttrycken
»ßegriffs-romantik» och »Begriffsdichtung» om metafysiken äro, som anfördt, Langes
(ibid. 1, 501, 540). Kort sagdt, all vår vetenskap är enligt honom
innesluten inom den vetenskapliga erfarenhetens gränser, hvadan hvarje
metafysik i bemärkelsen af en själfständig och specifik vetenskap omöjliggöres.
Cohen : se s. 4—5. Teoretisk filos, sammanfaller enl. C. med »Logik der
reinen Erkeuntniss», och metafysik är »undisciplinirte metaphysische
Neugier» ; Logik, S. 202. Liebmanns uppfattning framgår bäst af Klimax der
Theor., S. 36 ff, 112. För L. är metafysiken främst idé: »die
promethei-sche Idee der Metaphysik» (43, 49). I enlighet med denna gäller det, att
dels vinna kunskap om »det absolut reala», dels ernå universell kunskap om
värkligheten. »Metaphysik als Ganzes genommen ist oder will sein nicht
nur eine absolute, aus absoluten Principien entwickelte Theorie, sondern
zugleich die Universaltheorie, die Welttheorie» (41). Den enda realiter
möjliga metafysiken blir emellertid »die kritische Metaphysik»; om denna
ibid. 112 samt Gedanken u. Thatsachen, Bd 2, S. 94 ff, 113 ff; jfr ock
Anal. d. Wirkl., S. 351, 680. Volkelt, Erf. u. Denk., S. 433 ff,
Vorträge, S. 63 ff, Über die Möglichkeit d. Metaphysik. Paulsen, Einl., S.
448: »die kritische Besinnung zeigt uns... das eigentliche
wissenschaftliche Erkenntniss auf das Gebiet möglicher Erfahrung eingeschränkt ist
und immer bleiben wird». P. häfdar, i öfrigt möjligheten af metafysik;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
