Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXII. Om kunskapens gränser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
662
mångiltighet. De tvänne förra hänseendena äro af mera objektiv
natur, de tvänne senare af mera subjektiv.
Som framhållet anser jag icke min uppgift vara att i detalj
genomföra dessa synpunkter, utan endast att pointera dem och till
dem foga några korta anmärkningar.
Den brist, som vidlåder erfarenhetskunskapen ur exakthetens
synpunkt består närmast i att våra erfarenhetsomdömen så godt som
aldrig innehålla precis det, som det föremål själft innehåller, hvilket
är objekt för det motsvarande erfarenhetsomdömet. Precisionen
kan anses utgöra ett specialfall af erfarenhetskunskapens exakthet
i det hela. En dylik fullständig exakthet skulle innebära genomgående
öfverensstämmelse eller, om man så vill, kongruens mellan
föremålets bestämdhet och kunskapsomdömenas innehåll. I enlighet härmed
kommer specialbestämningen precision att innebära
öfverensstämmelse mellan det hos ett erfarenhetsföremål, som öfverhufvud är uppfattadt,
och det motsvarande erfarenhetsomdömets innehåll. Men huru
vanligt är det icke, att våra (erfarenhets)omdömen ur denna synpunkt
utmärka sig för bristande exakthet. De allra flesta af dessa äro
grundade på våra blotta sinnens intyg; de äro ofta tillfälliga och
okontrollerade sinnesomdömen. Men det är nogsamt bekant att sinnena äro
"dåliga intyg för barbariska själar", för att använda den gamle
He-baklits uttryck. Jag anser mig dock icke här behöfva uppvisa
hvarför sinnena äro dylika mindre träffsäkra kunskapsförmedlare och ej
häller inlåta mig på frågan om de metoder, som man i våra dagar
besitter för att delvis befria den omedelbara erfarenhetskunskapen
eller, med ett ord, varseblifvandet från dess brist på precision1.
Äfven med de yppersta metoder blir den absoluta precisionen ett
endast approximativt närmbart ideal. Och det kvarstår alltid som
ett faktum att erfarenhetskunskapen är begränsad ur precisionens
synpunkt, hvilket var hvad jag först hade att framhålla.
Erfarenhetens begränsning vidare ur extensitetens synpunkt
framträder däri, att den icke innehåller allt, som öfverhufvud tillhör en
möjlig erfarenhet. Med extensitet menar jag här
innehållsfull-ständighet eller fullständighet med hänsyn till innehållets mängd och
rikedom. Nämda fullständighet kan tänkas fullföljd i tre riktningar:
allt mer och mer material kan indragas inom erfarenhetens krets
så att mängden af föremål sväller ut och blir stadd i ökning så att
säga utåt; det inom erfarenhetens krets indragna och förbefintliga
innehållet kan tänkas ökadt i samma mån erfarenhetsanalysen blir
inträngande — man tänke t. ex. på mikroskopets upptäckter;
slutligen kan uppfattningen af hvarje särskildt fixeradt specialföre-
1 Jfr a. 280 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
