- Project Runeberg -  Kunskapslära /
666

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXII. Om kunskapens gränser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

666

mening. Men ut från denna eventualitet kommer den att lida af
en ny inskränkning, nämligen problematiskhetens brist. Det vore dock
en underbar lyckträff om den transscendenta empiriska
värklighets-uppfattningen icke blott utgjorde ett helt af förklarande teorier, utan
dessutom vore adekvat-sann. Om vi nu å andra sidan icke kunna
påstå, att den rent af är genomgående osann, så kunna vi
karaktärisera den som problematisk. Men alldenstund det finnes olika
arter af problematiskket, behöfva vi en särskild term för den
förevarande formen; vi kunna kalla den den empiriska kunskapens
konstruktiva problomatiskhet.

Med detta uttryck afse vi naturligtvis att framhålla, att de
empiriska teorierna äro af kunskapsförmågan själf utförda
konstruktioner, hvilka, just därför att de endast afse att med användning af
de naturalistiska och psykologiska grundkategorierna förklara det
yttres liksom det andliga skeendets företeelser, måste framstå såsom
problematiska, när det blir fråga om deras absoluta sanningsgiltighet.
Kanske denna problematiskhet är sådan att man kan påstå, att den
förevarande transscendenta verklighetsuppfattningen rent af är
osann? Det är empiriens kunskapsteoretiska grundegendomlighet,
som framträder i detta säregna förhållande att man utan att
göra sig skyldig till någon fullständig paradox kan besvara frågan
med ja. Alltigenom osann är nog icke den empiriska
transscendens-uppfattningen, men att de kategorier, som så att säga i
praktiken få uppbära den, icke utmärka sig för en strängt adekvat
objektivitet, utan endast utgöra tjänliga bilder och symboler eller, med
ett ord, konstruktioner, medels hvilka erfarenhetens företeelser
låta sig till en viss grad intellektuellt behärskas, kan näppeligen
bestridas.

Den konstruktiva problematiskheten är dock icke den enda,
som utmärker den empiriska teorien. Otvetydigare och påtagligare
än den är i själfva värket den hypotetiska problematiskheten.

Hypotesen är den empiriska teoriens sannskyldiga själ, enär först
genom denna de gifna företeelserna vinna sin förklaring och den
empiriska kunskapen blir något mera och djupare än ett blott
inbegrepp af faktiska erfarenhetsföreställningar och deskriptioner. I
all empirisk vetenskap bildar hypotesen alltså en integrerande
beståndsdel icke allenast därför att hvarje sådan vetenskap
faktisktinne-håller en mängd hypoteser, utan äfven emedan det hypotetiska
elementet endast till en viss grad kan bortelimineras. Det finnes med
andra ord tvänne hufvudslag af hypoteser, dels verifierbara eller
sådana, som mer eller mindre fullständigt kunna öfverföras från
det hypotetiska till ett högre visshetsstadium, och dels icke verifi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0682.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free