- Project Runeberg -  Kunskapslära /
670

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kritisk afdelning: kunskapskritik - Kap. XXII. Om kunskapens gränser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

670

Så mycket om den empirisk-transscendenta kunskapens
gränser. I förhållande till den omedelbara erfarenhetskunskapen utgöra
dessa ett slags klimax. Ty ville man använda synpunkter, analoga
med dem, hvilka nämda omedelbara erfarenhetskunskap i det
föregående understälts, och spörja, huru det förhåller sig med den
transscendenta kunskapens precision, extensitet, visshet och
allmängiltighet, så skulle man nödgas svara, att den är inexakt,
innehållsfat-tig etc. i jämförelse med objektiviteten själf. Men nu har den
trans-scendent-empiriska kunskapen dessutom de senast påpekade bristerna:
den är inadekvat, konstruktivt och hypotetiskt problematisk samt
agnostisk. Alltså en klimax. —

Vi hafva nått fram till det sista hufvudslaget af kunskap,
nämligen den filosofisk-transscendenta eller metafysiska kunskapen;
vår uppgift är nu att dröja ett ögonblick äfven vid dennas gränser.

Förut har framhållits, att de empiriska teoriernas uppgift är
att förklara den gifna värklighetens företeelser, under det
metafysikens ideal är sanningen i ursprunglig och egentlig bemärkelse.
Metafysikens uppgift kan ock bestämmas så: den har att söka
angifva värklighetens väsen. Kategorien väsen är just det begrepp,
under hvars regim metafysiken lefver och andas. Påstår man, att
metafysikens uppgift är den rena sanningens förvärkligande och
sedan, att det tillkommer metafysiken att angifva värklighetens
väsen, är i grunden alldeles samma sak uttryckt, sedd endast ur
tvänne hvarandra supplerande synpunkter, en subjektiv och en
objektiv. Ty väsendet sedt ur den adekvata kunskapens synpunkt
är just sanning, och sanningen sedd ur objektiv synpunkt blir väsen.

Under sådana förhållanden komma den metafysiska
kunskapens gränser att sammanfalla med gränserna för den
väsensuppfatt-ning, hvaraf den mänskliga kunskapsförmågen är i besittning.

Nu kan väsenskunskapen i sin ordning se ur tvänne
hufvud-synpunkter, en reell och en formell. Och i anslutning härtill må
så godt först som sist dess gränser markeras på följande sätt: ur
reell synpunkt inträder i stället för adekvat väsenskunskap
agno-sticism, och formelt betraktad består begränsningen däri, att de
abstrakta formalbestämningar, som kunna och måste prediceras
om "den sanna värkligheten", till sist framstå med endast
problematisk giltighet.

Ur förstnämda synpunkt återför sig kategorien väsen till
tanken om en bestämd artbeskaffenhet hos det eller rättare de
subjekt, hvilka äro identiska med värkligheten, sådan denna
är i sig eller i sin rena och adekvata objektivitet. Väsendet
bildar för såvidt den ursprungliga och konstitutiva kvaliteten i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free