- Project Runeberg -  Kunskapslära /
679

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIII. Om det genetiska grundförhållandet mellan värkligheten och kunskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

679

föga med det egentliga och centrala kunskapsproblemet — det om
kunskapens objektivitet — att skaffa, men den psykogenetiska
synpunkten är dock en betydelsefull komplementsynpunkt. Visste vi
mera om denna genesis än vi veta, skulle det för öfrigt måhända
visa sig, att den äfven är af kunskapskritisk betydelse. Förhölle
det sig så, som t. ex. Spencer söker göra sannolikt, att vissa
intelligensens "blank forms" äro det genom afpassning utbildade
subjektiva motstycket till den objektiva värklighetens allmänna
grundformer, så skulle i detta förhållande ett viktigt intyg om antydda
intelligensformers objektivitet otvifvelaktigt föreligga. Kort sagdt,
ett betraktande af kunskapen ur genetisk synpunkt är ägnadt att
ansenligt vidga det kunskapsteoretiska perspektivet och på samma
gång hålla den tanken aktuell, att huru mycket vår kunskap än är
bestämmande för värkligheten sådan vi uppfatta den, så blir det dock
ytterst värkligheten, som bestämmer vår kunskap. Den senare framstår
då i likhet med allt annat gifvet som en på samma gång lagbunden och
nödvändig modus af värklighetens egen universella process.
Kunskapen är alltså icke blott kunskap om värkligheten, utan den är ock en
kunskap af och genom värkligheten. Ja, den senare kan själf sägas
äga kunskapen, nämligen genom medvetandet. Detta blir alltså
ur förevarande synpunkt ett slags intellektuelt organ för
värkligheten, och kunskapen en af de otaliga manifestationer, i hvilka
världen och dess lif röja sig; den blir världslifvetsindividualiserade
själfmedvetande.

Spencer, som strax ofvan nämdes, är den förste, som försökt sig
med en evolutionistisk undersökning i modern bemärkelse af
kunskapen. Det sker i The Principles of Psychology (hvars första
upplaga utkom 1855; se nedan).

*



En bland kunskapslärans uppgifter är att så konsekvent
som möjligt se kunskapen ur dess immanenta och egna
synpunkter. Därför har den att analysera kunskapen sådan denna faktiskt
föreligger, kritiskt pröfva den medels användning af de hjälpmedel,
kunskapen själf erbjuder, samt äfven redogöra för de objektiva och
subjektiva element som den måste innehålla i egenskap af en
funktion af subjektiva och objektiva faktorer. Att reflektionen på
kunskapen under hela detta arbetes utförande måste hålla sig i
ständig rapport med subjektet framgår däraf, att kunskapen såsom
sådan i främsta rummet är en medvetandets tillhörighet och

1 se s. 374 samt nästa kapitel

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0695.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free