- Project Runeberg -  Kunskapslära /
687

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIII. Om det genetiska grundförhållandet mellan värkligheten och kunskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

687

tänkas framgå. Att denna sats har sin rot i erfarenheten synes
tvifvelaktigt, men däremot vinner den sin erfarenhetsverifikation hvarje
gång man lyckas återföra ett fenomen till bestämda orsaker. Den
är således i alla händelser af partiell giltighet; dess universalitet
är ett af tänkandet själft gjordt antagande. Mycket djärf är dock
icke denna universalitetsfordran. Ty den ponerar endast att något
icke skall ske. Att värkligheten liksom ställer sig ex-nihilo-satsen
till efterrättelse är då så mycket mindre märkvärdigt, som det
förhållande, hvaråt den ger ett tillspetsadt uttryck, i själfva värket
endast existerar i tänkandet. Värkligheten i och för sig står
uppenbarligen icke i någon relation alls till intet. Det är först för
tänkandet, som intet blir ett (tanke)föremål, och den supplerande
tanken, att något icke kan framgå ur intet, blir därför en rent
logisk konstruktion, till hvilken det är orimligt att fordra ett
objektivt analogon.

Vår åsigt om tankelagarnas genetiska sammanhang med
objektiviteten 1 är alltså, att de i de fall, där en positiv
öfverensstämmelse eller motsvarighet öfverhufvud kan komma ifråga, äga en
viss objektiv grundläggning med ty åtföljande anslutning till
objektiviteten. Denna medför, resp. innebär dock endast en approximativ
kongruens med det fulla innehållet i tankelagarna. Det pius af tanke,
dessa rymma, utgör ett af tänkandet själft åstadkommet
komplement. Och i de fall, där tankelagen uttrycker ett negativt
förhållande, t. ex. att objektiv motsägelse icke existerar, är den en
ren tankefunktion, i och genom hvilken tänkandet gör förhållanden
aktuella, som dock endast existera inom dess egen tankevärld.
I de fall där medvetandet öfverskrider erfarenheten och lägger in
i lagen mera än den rena erfarenheten kan gifva har man alltså
att taga hänsyn till dess faktiskt konstruktiva tendens och förmåga
samt följaktligen häri se den andra hufvudkällan till tankelagarnas
innehåll.

Men blir det erkändt, att tankelagarna innehålla
erfarenhetsingredienser och konstruktiva element i syntetisk enhet, så visar sig
den hithörande evolutionistiska hypotesens grundtanke berättigad.

Här är annars en punkt, till hvilken man ofta anknutit
vidtgående teo-teleologiska spekulationer. Förutsättande en mer eller
mindre genomgående motsvarighet mellan värkligheten och
tänkandets allmännaste former och lagar, har man vädjat till en
öfver-naturlig grund till denna korrespondens och betraktat den senare
som ett värk af en absolut, intelligent princip. Följande citat belyser

1 Jfr 8. 265.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 19:12:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free