- Project Runeberg -  Kunskapslära /
693

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Det subjektiva och objektiva i kunskapen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

693

framskapar det den eller den bestämda framträdelseformen eller så
att säga apparitionen hos detsamma. Denna bestämmes fastmer af
objektiviteten i och med att den senare framkallar inbegreppet af
ursprungliga föremålsåskådningar hos medvetandet genom det
objektiva tvång den uföfvar. Här är således den andra objektiva
ingrediensen i erfarenhetskunskapen, nämligen den individuelt konkreta
form, som hvarje gifvet objekt företer och kommer till åtminstone
partielt uttryck i det motsvarkande varseblifningsomdömet (t. ex.
denna blomkrona har sex spetsiga blad).

Nödvändigheten af en objektiv deterniinationsprincip: Jfr s. 309 ff.
Med skärpa framhålles denna nödvändighet af Lindheimer, Beiträge, S.
97 ff. (där äfven Herbarts polemik mot Kant beträffande denna sak
åberopas. Se ang. Herbart Cohen Kants Th. d. Erf., S. 322 ff, samt Laas,
Id. u. Pos., Th. 3, S. 421, 427: »Wir stehen hier nnter einem uns
fremden Zwang. Wir haben zu lernen nicht zu ’machen’.»). Se för öfrigt
Paulsen, Einleitung, S. 432 ff, 443, Windelband, Gewissli. der Erk.,
S. 79—82. Stumpf, Psycliol. u. Erk.-theor., S. 11 ff. Riehl Kritic. II:
Th. 1, S. 72 ff. Lotze, Logik, S. 535, Ueberweg, Logik, S. 100, 118.
Helmholtz, Vorträge, II, S. 267, 234: »Welche besonderen Farben bei
dieser uud jener Gelegenheit erscheinen, in welcher Zusammenstellung und
in i welcher Eolge, ist Ergebniss der äusseren Einwirkungen und durch kein
Gesetz der Organisation bestimmt». Höffding, Filos. Probl., S. 48 ff.

Men erfarenhetskunskapen är äfven af en utpräglad
subjektivitet, ehuru det är något svårare att precisera, hvari denna
egentligen består. Man torde dock kunna formulera saken så:
att objektiviteten öfverhufvud kommer till intellektuell eller
medveten aktualitet utgör subjektets bidrag till och anpart i det
komplexa datum, som erfarenhetskunskapen i sin helhet bildar. Man
betanke att hvad erfarenhetsföremålet i öfrigt än må vara, ett
i medvetandet innehållet objekt är det i alla händelser. Men såsom
innehållet i detta och som föremål för kunskapliga omdömen är det
i eminent grad liksom inmängdt med subjektiva beståndsdelar. Det
subjektiva elementet består alltså däri att erfarenhetsföremålet är
medvetenhetsföremhl i antydda båda hänseenden och icke ett rent
objektivt ting i sig.

Man kunde kalla nu berörda form af subjektiv bestämdhet
kunskapens allmänna subjektivitet. Denna uppstår därigenom att
hvarje tänkbar kunskap är ett förnimmande subjekts funktion.
Men den mänskliga kunskapen äger naturligtvis äfven den speciella
subjektivitetsbestämdhet, som framgår ur det här förnimmande
mänskliga subjektets säregenhet. Svarar alltså mot den allmänna
objektiviteten hos erfarenhetskunskapen — detta: att ett föremål
öfverhufvud förnimmes — den allmänna subjektiviteten — detta:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0709.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free