- Project Runeberg -  Kunskapslära /
695

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Det subjektiva och objektiva i kunskapen - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

695

transscendent kunskapssyfte, utgöra dess konstruktioner dock inga
frihandsteckningar. Det är fastmer genomgående normeradt bland
annat af tankelagar och kategoriala begrepp, men dessa normer
markera än tydligare den subjektiva bestämdheten hos den
transfe-nomenella kunskapen. Likväl existerar äfven här en speciell
objektiv ingrediens. Denna härflyter dock icke omedelbart från den
transscendent-objektiva värkligheten, men väl medelbart, nämligen
genom den faktiskt gifna fenomenella objektiviteten, hvilken är
en af den transscendenta objektiviteten i medvetandet insatt så att
säga representativ funktion. Saken är den, att då tänkandet
utvecklar sin transscendenta kunskap, så är det normeradt icke blott
af subjektiva normer, utan ock af den objektiva ordning och lag, som
kunna anses bestå däri, att den faktiskt gifna värkligheten och dess
säregna beskaffenhet blifva ett bestämmande och ledande rättesnöre
för tankevärksamheten (s. 529). Utan ett noggrant
hänsynstagande till de erfarenhetsfakta, hvilka uppfordra till vetenskaplig analys
och förklaring med ty åtföljande utveckling af transscendent
kunskap, kommer ingen giltig sådan till stånd. Den kunskapsteoretiska
objektivitet, som det transscendenta förnimmandet kan äga,
förmedlas alltså väsentligen genom det determinerande inflytande
objektiviteten själf utöfvar på tänkandet. Man tage atomteorien som
exempel. Tänkandet skulle icke konstruera materien atomistiskt,
om icke den gifna värklighetens diskretion och de kemiska
företeelsernas egendomliga natur själfva nödgade till dylik konstruktion. Och
vår kunskap kan icke få någon högre objektiv giltighet än den,
som vinnes genom att den så mycket som möjligt håller sig i rapport
med objektiviteten och söker upptaga dennas egna bestämningar
såsom kunskapspredikat. Kan detta icke ske på direkt sätt, såsom till
en viss grad är möjligt inom den rena erfarenhetskunskapens
område, så får det försökas på indirekt. Man får då söka uppklara,
tyda och tolka den symbolism, hvilken kan anses innehållas i
fenomenet, om detta betraktas som ett uttryck för den liksom djupare
liggande transscendenta värkligheten. Men under sådana
förhållanden blir det äfven en utpräglad objektiv ingrediens i den
transscendenta kunskapen.

*



Aprioritet och aposterioritet. Detta motsatspar är af såväl
historiskt som aktuelt intresse; inom den moderna kunskapsläran har
det, som kändt, auktoriserats af Kant.

Yet man hvad som är objektivt och subjektivt i kunskapen,
så vet man ock hvad som är af aposterioriskt, resp. aprioriskt ur-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0711.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free