Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
699
entstehe; aber der Grund davon dass die Aetherschwingungen
Licht-empfindungen erzeugen liege doch nur in den Gesetzen unseres
Empfindens".
Den transscendenta kunskapen är apriorisk lika långt, som
den är en funktion af den transscendentala apperceptionen. Den
föranledes visserligen af erfarenheten, men förvärkligas af tänkandet
och måste då äfven framträda i dettas specifika (transscendentala)
former. Om man nu med aposterioritet förstår egenskapen att
grunda sig på erfarenhet (varseblifning), kan det tyckas oegentligt,
att söka efter aposterioriska element i den transscendenta
kunskapen. Likväl är erfarenheten — hvilken ur genetisk synpunkt är
en funktion af icke-jagets och jagets växelbestämdhet — af ett
slags retroaktiv effektivitet, enär den utöfvar liksom ett dirigerande
inflytande på tänkandet, då detta skall rekonstruera det
transscendenta. Det kan då utan oegentlighet sägas att det ingår ett
apo-sterioriskt element äfven i den transscendenta kunskapen. Det
utgöres af den bestämdhet, denna äger genom erfarenheten, till
hvilken senare sträng hänsyn ju måste tagas
("erfarenhetsobservan-sen") vid bildandet af de transscendenta begreppen och hypoteserna.
Men förhåller det sig på nu antydt sätt, inses det af sig själft,
att det icke finnes någon rent apriorisk (real)kunskap och icke
häller någon rent aposteriorisk. All realkunskap är fastmer af den
biandkaraktär, som består i, att den är aposteriorisk-apriorisk1. Och
detta är en naturlig följd af kunskapens utveckling ur och
sammansättning af objektiva och subjektiva faktorer.
Men hvilken blir under sådana förhållanden skilnaden mellan
aprioritet och subjektivitet hos kunskapen samt aposterioritet och
objektivitet? Enligt vår åsigt består här ingen principiell
olikhet-Begreppsparet a priori-a posteriori har mest en historisk betydelse
genom den användning, det erhållit genom Kant. Men det är mera
orienterande, expressivt och uttömmande att tala om ett subjektivt
och ett objektivt innehåll i kunskapen, än om ett aprioriskt och
ett aposterioriskt. Ty det objektiva i densamma har sitt ursprung
både i det gifna och det transscendenta objektet, under det att,
enligt Kant, det aposterioriska endast betecknar det ur erfarenheten
hämtade. Och det subjektiva uttrycker kunskapens hela beroende
af det förnimmande subjektet, under det aprioritet plägar inskränkas
till de rena "åskådningar och begrepp", som Kant exponerat i sin
1 Paulsen, Einl., S. 445: "Das will im Grunde auch Kant; es giebt kein
wirkliches Erkennen, worin nicht beides wäre, ein apriorisches und aposterioriches
Element". Biehl, Kritic., II: Th. 1, S. 111. Gbüno, Probl. d. Gewissh., S. 25.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
