- Project Runeberg -  Kunskapslära /
704

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

704

tingeise icke tillkommer, som består i de mänskliga
kunskapsförmågornas principiella likhet (s. 292). Då nu den senare kan
anses återföra sig till den aprioriska bestämdheten och ytterst till
den transscendentala apperceptionens hos alla lika natur, så kan
med skäl påstås att allmängiltigheten till sist har sin subjektiva
grund i den transscendentala aprioriteten och att där den brister
af bräcket beror på individuella differenser, hvilka göra sig gällande
jämte den allgemensamma aprioriteten. Likväl är det icke
nödvändigt att alltid återgå till denna aprioritet för att förklara den
mänskliga kunskapens allmängiltighet. Denna kan nämligen äfven
hafva sin grund ide objektiva metodiska hjälpmedel, som man användt
för att ernå exakt kunskap. Om t. ex. vägningen af ett föremål
utvisar att det väger 5 kg., så framtvingar redan detta faktum en
(alltså på objektiv väg vunnen) allmängiltighet, som väl endast
kunskapsteoretikern har intresse af att återleda till aprioriska
förutsättningar. Det visar sig således att regeln om alla
realförhål-landens komplicerade natur gäller jämväl i detta fall, så att
bemödandet att simplificera förhållandena genom att återföra dem till
allt enklare förutsättningar och om möjligt en enda primär
grundförutsättning äfven här endast approximativt lyckas. Den
mänskliga kunskapens allmängiltighet i sin helhet är, med andra ord,
näppeligen att återföra till ett enda grundförhållande, enär den
kan bero på olika orsaker. Och den empiriskt vunna
allmängiltigheten är icke mindre beaktansvärd än den aprioriskt grundade.

Om allmängiltighetens grund: S. 292. Paulsen, Einleitung, S. 424,
429. Schuppe, Gründl., S. 31: det allmängiltiga är »an dasjenige geknüpft
und in demjenigen begründet, was den individuellen Bewusstseinen gemeinsam
ist, das ist das Gattungsmässige des Bewusstseins überhaupt». S. 170:
»die Wahrnehmungen u. Urtheile der individuellen Bewusstseine müssen,
insoweit sie eben das Bewusstsein überhaupt so zu sagen zum Ausdruck
bringen, übereinstimmen». Schubert-Soldern, Gründl., S. 152 if: »Sieht
man von den freilich stets vorhandenen Unterschieden ab, dann giebt es
nur ein Denken, welches weder mein Denken, noch ein fremdes Denken,
sondern das Denken überhaupt ist». Avenarius, Dermenschl. Weltbegr., S. 9,
åberopar — som anf. redan s. 292 — »die empirio-kritische Grundannahme der
principiellen menschlichen Gleichheit». Sigwart, Logik, Bd 1, S. 402,
uppställer såsom förutsättning för varseblifningsomdömenas allmängiltighet »die
absolut gleiche Organisation und Empflndungsthätigkeit aller». Windelband,
Gewissh. d. Erk., S. 31 Volkelt, Erf. u. Denk., S. 144—145: »das
Erkennen sämtlicher Subjektn wird von prinzipiell gleichen, einheitlichen
Gesetzen beherrscht». »Das Bewusstsein der logischen Notwendigkeit
äussert sich erstlich als Gewissheit der Allgemeingültigkeit» (ibid. 144).
Liebmann, Anal. d. Wirkl., S. 252: »aus der Notwendigkeit eines
Urtheils . .. folgt eben seine Allgemeinheit». Wundt, se citatet s. 292,
noten 4. Grotenfelt, Hypothesen, S. 35.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0720.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free