- Project Runeberg -  Kunskapslära /
705

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

705

Om allmängiltighet öfverhufvud dessutom: Kant, K. d. r. V., S. 29
ff. Lange, Gesch. d. Mater., II, S. 22 ff. Cohen. Logik, S. 432.
Erdmann, Logik, I, S. 6. Lotze, Logik, S. 538. Wundt, Logik, I, S. 86
ff. Grüng, Probl. d. Gew., 8. 20.

Äfven nödvändigheten är icke af så homogen natur, att den låter
sig afgöras endast genom en hänvisning till vår kunskapsförmågas
aprioriska bestämdhet. All kunskaplig nödvändighet är visserligen
så tillvida rotad i aprioriska förhållanden att den är en
nödvändighet för och genom kunskapsförmågan själf. Nödvändighet i
förevarande bemärkelse innebär subjektiv oupphäfbarhet, och huru
skulle detta egendomliga fenomen ytterst kunna komma till
aktualitet, om vår intelligens i allmänhet och vårt tänkande i synnerhet
icke vore så att säga aprioriskt anlagdt därpå? Men nödvändigheten
är hvarken ett enkelt eller ett omedelbart utslag af den aprioriska
bestämdheten. Ty för det första finnes det olika arter at
nödvändighet; vi kunna kalla dem den faktiska oupphäfbarhetens samt
apodikticitetens logiska nödvändighet. Det för en hvar bekanta
varseblifningstvånget exemplifierar lämpligen den förra, hvarje
syllogistisk slutledning den senare. Att varsebüfvandet innehåller
ett aprioriskt element må nu vara sant. Äfven själfva
varseblif-ningsföremålet innehåller ett sådant; det utgöres af den allmänna
subjektivitet, som tillkommer hvarje förnummet föremål. Och
denna subjektivitetsbestämdhet är lika kunskapsteoretiskt
oupp-häfbar som medvetandet själft. Men varseblifningstvånget är icke
af blott apriorisk natur, utan, såsom i det föregående flere
gånger framhållits, transsubjektivt medbetingadt. Den förevarande
nödvändigheten är därför endast partielt af aprioriskt ursprung. Det
motsvarande gäller om den andra nödvändighetsarten, den rent
logiska nödvändigheten. Här är det närmast själfva den logiska
eviden-sen, som är ett det själfvärksamma tänkandets och för såvidt äfven
ett den så att säga diskursiva aprioritetens värk. Men hvarje logisk
nödvändighet förutsätter en eller flere gifna premisser, och dessa
predeterminera till en viss grad tänkandet, hvadan
tankenödvändigheten blir en sammansatt funktion af dels aprioriska, dels gifna
förutsättningar. Den egentliga tankeaprioriteten består i den
transscendentala apperceptionens faktiska förmåga att ur nämda
premisser uttaga det tankeinnehåll, som sedan logiskt-exakt
formuleras i konklusionen.

Litteratur till nödväudighetsbegreppet: s. 272. —

I det föregående har allmänt angifvits, hvari aprioriteten
enligt vår åsigt består. Den utgöres af den transscendentala appercep-

Vannérus, Kunskapslära. 45

t

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0721.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free