- Project Runeberg -  Kunskapslära /
708

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

708

Det är detta kunskapsfaktum, som sammanfaller med tillvaron af
den rena geometrin och den rena tidsläran, hvilka båda erbjuda ett
antal axiom af allmängiltig och oupphäfbar (nödvändig) natur.

Genom medvetandets (eller, om man så vill, den konstruktiva
föreställningsförmågans) likaledes faktiska makt att tillämpa eller,
rättare, efterbilda den empiriska rörelseföreställningen inom den
rena rumsåskådningens område, en konstruktion, hvarvid
naturligtvis äfven tidsföreställningen inspelar, uppstår i omedelbar
anslutning till den rena geometrin och tidsläran den
kombinationsvetenskap, som bär namnen foronomi (Kant) och kinematik. Denna blir
då den rena rörelseläran, hvilken, äfven den, erbjuder ett antal
allmängiltiga och obestridliga axiom.

De nu antydda axiomen äro alltså grundläggande för den
yttre åskådningans vetenskaper, till hvilka utom de nämda "rena"
disciplinerna närmast mekanik och matematisk naturvetenskap
öfverhufvud kunna hänföras.

Met det finnes intet yttre utan ett korrelativt inre. Också är
allt hvad uppfattning, kunskap och vetenskap heter, återförbart till
det inre, som utgöres af medvetandet och dess subjektivitet. Jämte
den yttre åskådningens axiom existerar därför — det kan med skäl
påstås — åtminstone ett subjektivitetsaxiom, nämligen det, som
utsäger, att allt förnummet (hvarje medvetenhetsföremål) och all
vår uppfattning äga den allmänna subjektivitetsbestämdhet, som
den transscendentala apperceptionen i egenskap af vårt
förnimmandes grundförutsättning förlänar det förnumma1. Detta är själfva
det transscendentala grundaxiomet, hvilket vinner sin tillämpning
särskildt vid analysen af de funktioner, i hvilka nämda
appercep-tion röjer sin värksamhet, en analys af ej blott kunskapsteoretisk,
utan ock psykologisk betydelse samt därigenom af intresse äfven
för "die Geisteswissenschaften" i det hela. Den transscendentala
apperceptionen är det "intellektuella koordinatsystem" (s. 703: Riehl),
till hvilket all mänsklig uppfattning ur subjektiv synpunkt
återför sig.

Framhållet är att den aktuella apperceptionen är en
värksamhet. Här är nu ytterligare att framhålla den i egentlig mening
diskursiva värksamhet, som framträder i tänkandet. Det är
omöjligt att uppdraga en fix gräns mellan medvetandets intuitiva och
diskursiva förnimmande. Men uppenbart är att värksamheten inom
förevarande logiska sfär företrädesvis måste röja sig inom det
diskursiva tänkandets område, under det att det intuitiva förnimmandet

1 Jfr Kants framhäfvande (K. d. r. V., S. 145) att hvarje föremål står "unter
den nothwendigen Bedingungen der synthetischen Einheit... in einer Apperception».

V

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0724.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free