- Project Runeberg -  Kunskapslära /
709

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

709

mera hänför sig till medvetandets gifna och faktiskt för detta
liksom framstående föremål och förhållanden. Lagarna för tänkandet
äro ock de yttersta, för öfrigt tidigt (s. 164: Parmenides, Plato,
Aristoteles) uppmärksammade normativa kunskapslagarna. Att de
äfven äro de i viss mening mest allmänna af alla axiom bör i detta
sammanhang framhållas.

Dessa, nämligen åskådningsaxiomen, subjektivitetsaxiomet samt
de logiska axiomen, äro alltså de egentligt aprioriska.

De logiska axiomen äro närmare exponerade i det föregående
(s. 166), och det transscendentala grundaxiomet tillräckligt tydligt
angifvet strax ofvan1. En framställning af åskådningsaxiomen vore
däremot på sin plats här. Likväl inskränka vi oss till att bifoga
följande satser mera som exempel än som en systematisk redogörelse
för nämda axiom. Här kan för öfrigt en af de punkter anses vara
träffad, där den allmänna kunskapsläran går öfver i speciell
vetenskapsteori (s. ,6, 17).

Rumsaxiom2 (d. v. s. genom den intuitiva rumsåskådningen
själf — som utgör dessa axioms förutsättning — evidenta satser):
i hvarje stereometriskt rum (rymd) äro tre med hvarandra icke
sammanfallande riktningar möjliga; en hvar af dessa kan tänkas
förlängd utöfver hvarje förestäld gränspunkt; hvarje särskild riktning
i rummet äger sin lika bestämda motriktning, hvilken ligger i den
förras motsatta förlängning; rummet erbjuder en obestämbar mängd
specialbildningar ("Raumgebilde") och förhållanden mellan dessa,
men några andra grundformer af sådana rumliga element än rymd-,
yt-, linie- och punktelement finnas ej; rummet är ett extensivt helt,
inom hvars område kongruenser in indefinitum äro tänkbara; alla
icke kongruenta "Raumgebilde" (rumsstorheter) falla utom
hvarandra ; mellan två punkter finnes ett kortaste afstånd (den räta
linien); mellan två punkter kan endast en rät linie dragas; genom
en punkt kunna obestämbart många linier tänkas dragna; genom
två eller flere punkter kunna likaledes obestämbart många parallela
linier tänkas gå; genom en gifven punkt, som ligger utom en rät
linie kan däremot endast en linie dragas, som är parallel med
förstnämda linie; två räta linier kunna skära hvarandra endast i en
punkt; mellan tre punkter, som icke tillhöra samma räta linie, kan
endast en plan yta konstrueras. O. s. v.3

1 Jfr ock Scheler, Methode, S. 47 ff.

2 I det följande tages hänsyn endast till vårt faktiska’euklideiska’ åskådningsrum.

3 De axiom, som Euclides meddelar i första boken af sina Elementa, äro till
största delen inga specifikt geometriska sådana. De euklideiska rumsaxiomen äro ej
upptagna bland de ofvanstående. Vi notera för öfrigt följ. literaturbidrag till problemet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0725.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free