Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
710
Tidsaxiom1: tiden — hvars konstitutiva bestämning är
efterhvart-annatföljd— har blott en dimension; olika tider förlöpa alltid efter
hvarandra2; det förflutna, närvarande och tillkommande äro inbördes
oför-skjutbara och inkongruenta tidsafsnitt; samtidiga förlopp tillhöra en
och samma dem öfvergripande tid; tiden företer själf ingen
diskontinuitet, utan bildar ett successivt kontinuum; men den kan föreställas
delad (indelad i moment) in infinitum; den är ock extensivt
oändlig i den meningen, att den fortsätter sig utöfver hvarje fixerad
särskild tidpunkt eller tidsträcka; tiden är genom sin karaktär af
oändligt uppdelbar och oändligt sig fortsättande
efterhvartannat-följd det oändligt relativa, d. v. s. tiden är bärare af oändligt
många relationer; endast ett tidsmoment är aktuelt: nuet.
Foronomiska axiom3. All rörelse är relativ (såsom förutsät
tände ett referensföremål af ett eller annat slag, i förhållande till
hvilket lägeändringen först framstår som en sådan); hvarje rörelse
är närmare bestämbar genom rums- och tidsbestämningar, sådana som
utgångspunkt, bana, riktning, den för rörelsens fortgång
erforderliga tiden; hvarje rörelse försiggår med en viss hastighet (hvilken
uttryckes genom ett förhållande mellan de båda extensiva
storheter, rum och tid, af hvilka rörelsen utgör en syntes); mellan rum,
tid och hastighet bestå lagbundna relationer (de grundläggande
rörelseekvationerna); rörelsen bildar ett kontinuerligt skeende (i
egenskap af en syntes af de kontinuerliga storheterna rum och tid); lika
många rörelseformer äro (foronomiskt) tänkbara som det finnes
kon-struerbara möjligheter för ett rumsföremål (ein "Raumgebilde")
att ändra läge i rummet (rymden)4.
Det invändes måhända, att det existerar äfven andra axiom än
de nu berörda. Innehålla icke särskildt den allmänna storhetsläran
och talläran aprioriska axiom ? Vi svara nej. Några specifikt
aprioriska kvantitetsaxiom existera icke, alldenstund
storhetsbegreppet ej är något rent aprioriskt begrepp.
Visserligen kan man tala om storhets- och talsaxiom i en an-
om rumsaxiomen: Ebdmann, Die Axiome d. Geometrie, S. 13, Helmholtz, Vorträge
II, S. 5, 233, Poincaeé, La science et 1’hypothèse, p. 50, Wondt, Logik, I, S. 580,
504, Volkmann, Grundzüge, 8. 54, Kboman, Naturerkjend., S. 60, 85.
1 Jfr Kant, K. d. r. V., S. 61. Se ock Liebtnann, Anal. d. Wirkl., 8. 104—105,.
Ged. u. Thats., I, 8. 41, samt Scheler, Methode, 8. 45 ff. Wundt, Logik, Bd 1, S.
483, bestrider, att det existerar egentliga tidsaxiom. Ostwald behandlar problemet i
en lärorik uppsats i sina Abhandlungen u. Vorträge, S. 241 ff.: "Das Problem der Zeit".
2 "Die Zeit schneidet sich selbst nie". Ostwald, ibid., 8. 247.
3 Jfr Den empiriska naturuppfattningen, a. 38 ff.
4 Om Galileis betydelse för foronomien, se Liebmamt, Ged. u. Thats., I, S. 42.
Se ock Kant, Metaphys. Anfangsgründe, S. 369, samt Wundt, Logik, Bd I, S. 580 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
