Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
712
Erfahrung Gegebenen. Aber sie sind zugleich aus der denkenden
Verarbeitung, vor allem auf der successiven begrifflichen
Scheidung [des] Inhaltes hervorgegangen. In diesem Sinne sind selbst
die logischen Axiome Erfahrungsgesetze. Sie würden sich
niemals entwickelt haben, ohne dass die Erfahrung dazu angeregt
hätte und sich fortwährend als ein ihrer Anwendung adäquates
Substrat erwiese. Aber sie sind freilich auch so wenig wie irgend
welche andere abstracte Gesetze unmittelbar in der Erfahrung
gegeben, sondern aus dieser erst durch eine logische Thätigkeit
entstanden, die sich der Wahrnehmungsinhalte bemächtigte und sie
nach den in ihnen vorgebildeten Beziehungen begrifflich
verarbeitete" \
Det sagda gäller närmast om den empiriskt gifna värkligheten
och den i mer eller mindre full öfverensstämmelse med denna
kon-struerede och för såvidt kongeniala realiteten. Så snart däremot det
gäller att vinna adekvat (metafysisk) kunskap om den transscendenta
värkligheten blir giltigheten problematisk, och endast en särskild
pröfning kan afgöra den grad af sanning, som därvid är möjlig att
ernå. Vi hafva redan i det föregående närmare angifvit vår åsigt
härom2.
De aprioriska axiomen och deras närmare eller fjärmare
tillämpningar bilda emellertid den mänskliga vetenskapens formella
grundstomme, och ur denna synpunkt kan man med omskrifning
af en känd kantisk sats 3 påstå, att så mycket af aprioriska axiom,
som finnes i en disciplin, så mycket af sträng vetenskap lefver i
densamma. Man har dock, som framhållet, att skilja mellan
aprioriska axiom i egentlig mening samt tillämpningar af dessa på
föremål af ett eller annat slag. Storhets- och talläran utgör
en dylik användningsvetenskap (eller rättare två). En annan
betydelsefull tillämpning är de mekaniska, resp.
naturvetenskapliga axiomen öfverhufvud. Dessa äro dock, strängt taget,
icke axiom i annan mening än att axiomatiska element ingå
däri, ungefär som de aprioriska axiomen äro aprioriska endast i den
1 Logik, Bd I, S. 560—561. Jfr i samband härmed Helmholtz’
framställning : Die Anwendbarkeit der Axiome auf die physische Welt, i Vorträge u. Beden,
II, S. 250 ff. Här är alltså ett frappant exempel på den lefvande enhet och
samvärkan mellan erfarenhet obh tänkande, som är konstitutiv för den mänskliga
kunskapen. Jfr s. 349.
2 Jfr s. 406, 651 ff.
3 nämligen den, "dass in jeder besonderen Naturlehre nur so viel eigentliche
Wissenschaft angetroffen werden könne, als darin Mathematik anzutreffen sei"
(Me-taphys. Anfangsgründe d. Naturwissenschaft, Vorrede).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
