- Project Runeberg -  Kunskapslära /
713

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Aprioritet och aposterioritet. De aprioriska axiomen - Logicitet och fakticitet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

713

bemärkelsen att aprioriska beståndsdelar ingå i dem. Här är en
punkt, där ett vidsträckt undersökningsperspektiv öppnar sig och
där på samma gång kunskapsläran, som antydt, hänvisar på sin
speciella del: vetenskapsläran.

Till frågan om den empiriska naturvetenskapens grundläggande
satser (eller ’axiom’ i ofvan angifven bem.) notera vi: Kant, K. d. r. V.,
S. 150 ff. Cohen, se, utom Lindheimers Beiträge S. 25 ff, Kants Th.
d. Erf„ S. 242, 406 ff, Logik, S. 179 ff. Laas, Id. u, Pos., Th. 3, S.
258, Kants Analogien der Erfahrung Liebmann, Kliin. d. Tlieor., S,
97, Anal. d. Wirkl., S. 252 ff; märk ock L:s undersökningar om
rummet, tiden och rörelsen i sistnämda arbete, S. 36, 87 ff., 195 ff., 113 ff.
samt kapitlet Über den phil. Werth der matematischen Naturwissenschaft,
ibid. 233, vidare Gedanken n. Thatsachen, Bd 1, S. 38 ff. Erdmann,
Logik, I, S. 292 ff. Wundt, Die physikalischen Axiome, Logik, I, S. 618
ff., II: i, S. 291 ff., System, S. 472 (468) ff. Riehl, Kriticismus, II: i,
S. 271 ff. P. Du Bois Reymond, Die Grundlagen d. Erk. in d. exacten
Wissensch. Lotze, Logik, S. 581 ff. Paulsen, Einl., S. 421, 423.
Bergmann, J. Die Grundsätze des reinen Verstandes, i Archiv f. system.
Philos., VI, S. 413, VII, S.*23. Volkmann, Grundzüge, S. 159 ff1,
Lasswitz, Atomistik n. Kriticimus. Poincaré, La science et 1’hypothèse.
Kroman, Vor Naturerkjendelse, S. 290 ff. Grotenfelt, Die grundleg.
Hypothesen, S. 40 ff.

*



Logicitet och fakticitet. De föregående motsatsparten angifva
olika beståndsdelar, som ingå i kunskapen och af hvilka denna i viss
mening sammansättes. Logicitet och fakticitet däremot utmärka mera
vissa egenskaper hos det aktuella förnimmandet och den färdiga
kunskapen, egenskaper hvilka dock stå i samband med kunskapens
genesis. Allt objektivt eller a posteriori gifvet ter sig nämligen för
medvetandet såsom rätt och slätt faktiskt, under det den logiska
bestämdhet, som utmärker kunskapen, har sin rot i det tänkande
subjektet och dess aprioritet. Objektiviteten är dock icke i och för
sig faktisk, lika litet som subjektiviteten är logiskt nödvändig, utan
dessa motsatser äro egentligen inom förnimmandets egen sfär
fallande egendomligheter. De äro modalitetsformer. De förtjäna dock
så mycket mer att framhållas i detta sammanhang som hela det
mänskliga kunskapssystemet bär märken af denna motsats, hvilken
för öfrigt icke är af så konstant natur, att det som är faktiskt icke
kan framstå som nödvändigt och vice versa. Det faktiska är det
varseblifna, det nödvändiga det tänkta eller, otvetydigare, det som
grundar sig på bevisning af ett eller annat slag. Men visserli-

1 Märk särskildt Volkmanns fråga ibid.: Hat die Physik Axiome?

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0729.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free