- Project Runeberg -  Kunskapslära /
714

(1905) [MARC] Author: Allen Vannérus
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Genetisk afdelning: kunskapsgenealogi - Kap. XXIV. Genetiska motsatser - Logicitet och fakticitet - Rationalism, empirism och kriticism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

714

kan det faktiska äfven bli föremål för bevisning, och något bevisadt,
t. ex. en hypotes, kan framställa sig som ett faktum. Genetiskt
betraktad kan emellertid all logicitet anses hafva sitt ursprung i
en subjektets (tänkandets) förmåga att inordna det motsvarande
föremålet i ett nödvändighetsbestämdt sammanhang hvarvid ett
slags logisk determinism uppstår —, under det all blott fakticitet
kan sägas hafva sin grund i en subjektets oförmåga att åstadkomma
en dylik inordning. Det faktiska är då det isolerade, och det
nödvändiga det, som liksom lefver ett mer eller mindre kompliceradt
logiskt samlif med annat. Men den faktiska kunskapen besitter en
otvif-velaktigare kunskapsteoretisk objektivitet, än den blott logiskt
korrekta. Detta beror på, att man icke kan komma värkligheten
närmare in pä lifvet än genom varseblifning, under det logiciteten i och
för sig framgår ur en subjektiv tankeprocess, hvilken icke
omedelbart hänför sig till värkligheten själf, om den ock åsyftar att
utmynna i ett objektivt giltigt resultat. Visserligen är det icke
omöjligt att varseblifva på ett oriktigt, d. v. s. inexakt sätt, men än
möjligare är att ’demonstrera’ så, att beviset i själfva värket endast
blir ett skenbevis.

*



Rationalism, empirisrn och kriticism. Att kunskapen innehåller
ett rationelt element och ett empiriskt framgår omedelbart af det
föregående. I samma mån den äger eri subjektiv, apriorisk och
logisk bestämdhet är den rationell i den betydelse, som här fästes
vid uttrycket, d. v. s. den är en funktion af det mänskliga
subjektet och specielt dess tänkande (det logiska förnuftet.) Vidare är
den empirisk i den meningen att den rymmer ett visst af
objektiviteten ingifvet innehåll, hvilket kan bestämmas såsom
aposterio-riskt och i sin omedelbarhet framstår som faktiskt. Detta är då
närmast det rena erfarenhetsinnehållet i kunskapen, upptaget i och
genom varseblifning.

Och det är visst icke öfverraskande, att man på tre olika
hufvudsätt angifvit kunskapens ursprung eller återfört den till tre
"kunskapskällor". Så hafva de kunskapsteoretiska hufvudriktningar
uppstått, hvilka äro kända under namnen rationalism, empirism och
kriticism. De tvä första af dessa beteckna afgjorda ensidigheter,
den tredje däremot synes oss vara den enda hållbara grundåsigten.
Med kriticism förstå vi då den kunskapsteoretiska riktning, enligt
hvilken vetenskaplig kunskap förvärkligas genom en logisk
bearbetning af erfarenhetens fakta och som häfdar att kunskapen ständigt
bör ses i det ljus, som kunskapsläran i sin helhet kastar öfver det
mänskliga förnimmandet.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Mar 11 00:20:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/kunskap/0730.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free