Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
719
S. 459, rad 19, uppifrån. Till postulatet om erfarenhetens begriplighet:
Riehl, Kritic., II: Th. 1, S. 217. Wundt, Logik, I, S. 89,
System, S. 169, Ethik, II, S. 75.
S. 459, rad 9, nedifrån. Till interpretationsbegreppets historik se Dilthey,
Die Entstehung der Hermeneutik. I de s. 722 nämda Philos.
Abhandlungen, S. 185.
S. 525, rad 17, uppifrån. Om Robert Mayers uppfattning af satsen
»causa æquat effectum» se Riehls afhandling Robert Mayers
En-deckung und Beweis des Energieprincipes, S. 165, 173 (i den strax
ofvan angifna Philos. Abhandlungen) samt Planck, Das Princip
der Erhaltung der Energie (1887), S. 22.
S. 558, rad 5, uppifrån. Om ekvivalensförhållandet se äfven Riehls ofvan
nämda Robert-Mayer-afhandling, S. 163 ff.
S. 568. Jfr s. 596, 605, 647.
S. 592, not 1. Jfr ock Reinach, Über den Ursachenbegriff im geltenden
Strafrecht (1905), S. 3 ff.
S. 791. Till aprioritetsbegreppet se dessutom Euchens s. 689 anf. arbete, S. 68
ff. »Die Ausdrücke a priori und a posteriori weisen letzthin auf
die Sitte des Aristoteles zurück, das Allgemeine das (begrifflich)
frühere, das Besondere das spätere zu nennen». Jfr samme förf:s
G-eistige Strömungen, S. 84 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
