Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förutsättning, hvarifrån åsigten hade utgått, eller
antagandet af själens och kroppens hvar för sig
sjelfständiga realitet. De blefvo alla fattade såsom
blotta modi af idéen, som var det enda
substantiella. Men härigenom var vägen banad för
Spinozas pantheism, hvarest ingen fråga kunde
blifva om ett sjelfständigt personligt väsende,
utan såväl personen som allting annat måste i
det absolutas afgrund gå till intet.
Till förklaring af medvetandets innehåll
återstod således, då medvetandet fortfarande
fattades såsom i sig sjelft tomt, ingen annan utväg,
än att, med förkastande af de båda
substansernas sjelfständighet mot hvarandra, antingen
göra förnimmelserna till verkningar af de
kroppsliga tingen eller göra dessa senare till blotta
förnimmelser. Den första åsigten framställdes af
Locke, för hvilken själen var en tabula rasa,
ett oskrifvet papper, hvarpå bilderna af de yttre
tingen äfvensom af själens egen verksamhet
liksom på ett vax intrycktes. Ur dessa enkla s.
k. sensations- och reflexionsidéer bildades sedan
af förståndet de sammansatta, men hvilka blott
hade subjektiv giltighet. Dit hörde äfven
substansbegreppet, ett begrepp, som för åsigten var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
