Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Kunskapen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
en Zions förargelseklippa, hvaremot han
ovilkorligen måste stöta sig och slås i stycken. Ty
var begreppet om substans en nödvändig
förutsättning för antagandet af yttre sinnliga ting
med en mångfald af qvaliteter, men denna idé
ej genom sinnena kunde gifvas, utan var en
produkt af förståndet samt såsom sådan
subjektiv och saknande realitet; så var ju också
grundvalen för hela åsigten rubbad. Ehuru Locke
protesterade mot denna conseqvens, framställdes
den dock klart af hans efterföljare Hume, i
hvilkens scepticism hela åsigten upplöstes till
ett intet. Orimligheten af den Lockeska åsigten
i afseende på kunskapens uppkomst, att ett
materielt ting, hvars verkningar uteslutande fölle i
rummet, skulle inverka på det andliga, som ej
funnes till i rummet, ådagalades tydligt af
biskop Berkeley. Men hans egen förklaring af
kunskapens ursprung, enligt hvilken Gud
skapade våra förnimmelser, var derföre ej mera
antaglig. Filosofien kan nämligen ej liksom
theologien åtnöja sig med en blott föreställning om
ett förhållande, utan fordrar en insigt, som
grundar sig på begrepp och det inre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
